Djurbönder förföljs av aktivister
25 procent av de djurbönder som föder upp fjäderfä har någon gång utsatts för brott som utförts av djurrättsaktivister. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT


I ett och ett halvt år utsatte djurrättsaktivister en bonde och dennes närstående för systematisk förföljelse. I veckan inleddes rättegången mot en av aktivisterna. Den drabbade bonden är långt ifrån ensam. En ny rapport visar att 16 procent av djurbönderna har utsatts för djurrättsrelaterad brottslighet.

I början av juli 2018 började mardrömmen för djurbonden. Först angreps denne av en djurrättsaktivist på sociala medier och snart var en hel grupp aktivister hemma på dennes gårdsplan där de demonstrerade och filmade. Vid ett tillfälle tog de sig även in i bostadshuset och orsakade vattenskador när de öppnade frysboxar.

Förföljelsen blev allt mer intensiv. Förutom att hota djurbonden anmäldes denne till länsstyrelsen för vanvård vid 60 tillfällen. Vid en inspektion konstaterade dock länsstyrelsen att det inte fanns någon grund för anklagelserna.

Olaga förföljelse

I april åtalades en djurrättsaktivist för olaga förföljelse, vilket innebär en serie kränkningar av den personliga integriteten. I det här fallet rör det sig om 22 brott. Åtalet omfattar också ett förtal mot målsägaren och upprepade fall av olaga hot och ofredanden mot dennes anhöriga. I veckan inleddes rättegången i Falu tingsrätt.

Djurbonden är bara en av många animalieproducenter som drabbats av djurrättsrelaterad brottslighet.

Enligt en färsk undersökning som Sveriges lantbruksuniversitet genomfört tillsammans med Kungliga tekniska högskolan uppger 16 procent av Sveriges djurbönder att de någon gång drabbats för brott utförda av djurrättsaktivister. Ännu större andel av dem som föder upp fjäderfä är drabbade, 26 procent.

– De här företagen är speciella, eftersom man inte bara arbetar på gården. Den är också deras hem. Det gör att den här gruppen upplever angreppen som mycket allvarliga, säger Peter Lundqvist, projektledare för undersökningen och professor i arbetsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Barnen drabbas

40 procent av de svarande känner någon som utsatts.

– Det kan påverka oron och ge ringar på vattnet. Många upplever att familjens livskvalité försämras och 300 av djurproducenterna uppger att deras barn har drabbats och mår dåligt, säger Peter Lundqvist.

En annan konsekvens är att många väljer att sluta med utåtriktade verksamheter mot allmänhet och konsumenter och i stället driver sin djurproduktion mer anonymt.

Men bara 40 procent av brottsoffren polisanmäler händelserna, eftersom de tycker det är meningslöst, inte har tid eller är rädda för repressalier.

Vissa blir också så luttrade efter en tids angrepp att de avstår från att anmäla.

– De blir avtrubbade och då är det inte längre nolltolerans, utan då har brottsligheten normaliserats, säger Peter Lundqvist.

Undersökningen har inte bara fokus på brott som utförs av djurrättsaktivister utan är också en objektiv kartläggning av hur det är att vara djurproducent i Sverige och vilka problem de upplever.

(Petronella Uebel/TT)

Fakta

Den våldsbejakande djurrättsrörelsen

(TT)

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har tagit fram en övergripande sammanställning av forskning och kunskap om den våldsbejakande djurrättsrörelsen i Sverige, och i en internationell kontext.

Slutsatsen är att den breda djurrättsrörelsen och dess underliggande idéer inte är våldsbejakande, utan respekterar demokratiska principer. Säkerhetspolisen kategoriserar inte heller djurrättsaktivism som en specifik våldsbejakande extremistmiljö. Samtidigt finns det individer och grupper som brukar ideologiskt motiverat våld med djurrättsidéer som föresats. Ämnet aktualiseras ytterligare av att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppger att hot och våld mot bönder i Sverige har ökat i intensitet och frekvens sedan 2018.

Såväl forskare som myndigheter har ägnat rörelsen förhållandevis lite uppmärksamhet, samtidigt som den präglas av löst sammansatta eller tillfälliga nätverk som verkar i det fördolda och anstränger sig för att undgå upptäckt. En samlad bedömning antyder att den grupp djurrättsaktivister som är beredda att begå grova våldsdåd är begränsad.

Våldsbejakande djurrättsaktivister använder vanligen hot och skadegörelse som metod. Mycket grovt våld som sprängdåd och mordförsök hör till ovanligheterna, men historien och enskilda aktivisters egna utsagor om att dödligt våld mot människor går att rättfärdiga under vissa förhållanden, kan indikera att sådana aktioner inte kan uteslutas i framtiden.

Källa: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)