Uigurer, en etnisk minoritet i Kina, torteras, våldtas och dödas i hemliga ”omskolningsläger” i Xinjiangregionen i landets nordvästra del. Epoch Times har fått ett direkt vittnesmål från en person som suttit i ett av dessa läger.

FN slog under oktober fast att ”uppemot en miljon” människor sitter i dessa interneringsläger i Xinjiang, och att merparten av dem är uigurer.

Kinesiska kommunistpartiet har sagt att massgripanden av uigurer, som till största delen är muslimer, är en del av en kampanj mot ”terrorism”, ”religiös extremism” och ”separatism”. Den här sortens ursäkter har tidigare använts för att hårt bevaka och förtrycka uigurer och andra muslimska minoritetsgrupper i Xinjiang.

Förstahandsberättelser till Epoch Times har visat hur myndigheterna försöker beröva de gripna uigurerna deras kultur och språk, tvinga dem att avsäga sig sin tro och svära lojalitet till Kinesiska kommunistpartiet och dess ledare.

De som inte följer order utsätts för olika former av tortyr, berättar 42-årige Omir Bekli i en intervju från Istanbul.

Omir Bekli är uigur och född i Xinjiang, men medborgare i Kazakstan sedan 2006. I mars förra året greps han i sina föräldrars hus i Shanshan, öster om Xinjiangs provinshuvudstad Urumqi. De täckte hans huvud med en svart säck innan han fördes bort. Anledningen att Omir befann sig i Xinjiang var att han deltog i ett internationellt möte om turism i Urumqi.

Därefter satt Bekli i en poliscell i sju månader innan han skickades vidare till ett ”omskolningsläger” i Karamay i 20 dagar. Där blev han torterad, bland annat för att han vägrade sjunga sånger som hyllade kommunistpartiet och dess ledare Xi Jinping.

– Det var väldigt omänskliga och extremt outhärdliga tortyrmetoder, säger Bekli.

Uigurerna ”kedjas fast som djur”, förvägras mat och sömn och misshandlas tills de är ”svullna och blodet rinner”.

– De gör en rädd och svag, fysiskt och mentalt, så att man ska lyda dem.

Kvinnor våldtas

En annan uigurisk före detta fånge – även hon kazakisk medborgare, som släpptes i september efter att ha suttit i läger i 15 månader – berättar för Epoch Times att unga uiguriska kvinnor våldtas dagligen av partiets företrädare i lägren, och att de kan dödas om de gör motstånd. Den 54-åriga kvinnan, som också befinner sig i Istanbul, vill vara anonym av rädsla för sin egen säkerhet.

– Unga kvinnor släpas ut och våldtas hela natten. Om du fortsätter att göra motstånd så injicerar de dig med någonting som dödar dig, berättar hon.

Hon såg personligen två uiguriska kvinnor som dödades av injektionerna.

– Det är oftast 40-50 personer i ett litet rum. Men de hämtar regelbundet fem eller tio, och de bara försvinner – de kommer aldrig tillbaka. De dödar dussintals hela tiden, säger hon och tillägger att kvinnorna också ges p-piller för att de inte ska bli gravida.

Bekli berättar att i det läger han befann sig i såg han hur döda uigurer släpades ut ur rum.

– De blev troligen misshandlade till döds, säger han.

Tidigare har kinesiska myndigheter tillbakavisat alla anklagelser om att det existerar massinterneringsläger. Men i början av oktober försökte de lokala myndigheterna i Xinjiang att officiellt legalisera dessa läger, som man hävdar är ”yrkesutbildningscentra” för att ”utbilda och transformera” religiösa extremister.

Hu Lianhe, en högt uppsatt partitjänsteman med ansvar för minoritetsfrågor, sade nyligen till FN:s rasdiskrimineringspanel att det "inte förekommer något förtryck mot etniska minoriteter eller kränkningar av deras trosfrihet i terrorismbekämpningens namn” i Xinjiang. Han tillbakavisade också beskyllningarna om att så många som en miljon muslimer hålls internerade i regionen.

Förutom uigurer förtrycks också andra etniska minoriteter i regionen, såsom kazaker, dongxiang, och uzbeker. Även den muslimska gruppen hui, som tillhör den etniska majoriteten (han) i Kina, förföljs. Dessutom finns rapporter om att underjordiska kristna, Falun Gong-utövare och politiska dissidenter grips och interneras i Xinjiang.

Godtyckliga gripanden

Uigurerna i regionen kan gripas för så enkla saker som att de har kontaktat vänner eller släktingar utomlands, rest till ett annat land, odlat skägg eller deltagit i religiösa sammankomster, enligt berättelser som Epoch Times tagit del av från uigurer vars familjemedlemmar fängslats i lägren.

Rabiye Muhammad, som flyttade från staden Turpan i Xinjiang till Calgary i Kanada 2007, säger att hennes 65-åriga mor greps i februari i år. Anledningen var att modern hade besökt henne i oktober 2014 i fyra månader.

– De tog henne för att de visste att hon hade varit utomlands, säger hon.

Flera av hennes familjemedlemmar har förts bort utan anledning, bland annat hennes syster, hennes 70-åriga morbror och hennes yngre bror, som fördes bort från sitt hem med en svart säck över huvudet.

– De bara tog honom sådär, utan vidare. De tar alla nuförtiden – det är ett folkmord, säger hon och fortästter:

– De hittar vilka ursäkter som helst för att ta uigurer.

Många uiguriska familjer vittnar om liknande situationer.

Tahir Imin, en 38-årig akademiker bosatt i USA, men född i staden Kashgar i Xinjiang, berättar för Epoch Times att det kinesiska kommunistpartiet betraktar de som reser utomlands som ett hot mot samhället.

– Kina tror att de som har besökt andra länder kan se kommunistpartiets fel och misstag, säger han.

Nicholas Bequelin, Amnesty Internationals chef för Östasien, kallar de kinesiska myndigheternas agerande för ”absurt, oberättigat och fullständigt godtyckligt” i ett pressmeddelande.

De uigurer som grips får aldrig någon rättegång, så de kan inte protestera mot beslutet eller anlita advokater för att försvara sig.

Tortyr och bestraffningar

Omir Bekli berättar om olika former av bestraffningar och tortyr som han och hans medfångar utsattes för om de inte lydde order i lägret.

En var att de endast fick tre timmars sömn. Därefter tvingades de sitta och stirra in i en vägg samtidigt som de måste sjunga kommunistpartiets nationalsång och andra förhärligande sånger om kommunistpartiet, innan de fick frukost. Före lunch upprepades sedan samma rutin.

– Om man vägrade att sjunga hyllningssångerna till kommunistpartiet och ledare Xi Jinping så blev man brutalt misshandlad. Sedan tvingades man stå och stirra in i en vägg, utan mat och vatten, i ett dygn, säger Bekli och fortsätte:

– Nästa gång man vägrade blev man fastkedjad på en så kallad ”tigerbänk” i en onaturlig ställning som satte outhärdlig press på benen, och berövad mat och vatten i två dygn.

De kunde också bli "fjättrade som djur", en till tre dagar i ett kolsvart rum som kallades ”svarta hålet”, och var ungefär tre gånger tre meter stort, berättar han.

Ibland fick de stå på en cementplatta utomhus, i den heta solen, bara i underkläderna, utan skor.

– Fötterna brändes i hettan. De gör samma sak på vintern också.

De utsattes också för brutal misshandel med käppar och andra tillhyggen.

– Sedan hänger de upp dig i armarna. De sätter dig i en vattenfylld cell med väldigt smutsigt, stinkande vatten upp till halsen, i en till fem dagar, säger han.

– Om du sitter så där i mer än fem dagar är det stor risk att du dör, för vattnet dödar dig om du är där i fler dagar.

– Man får en liten brödbit bara så att man överlever.

Uiguriska män i lägren tvingas också att ta ett piller varje dag, vars syfte, enligt Bekli, är ”att ta död på sexlusten för evigt”.

– Det där pillret gör folk galna, det är som om de inte vet vad de gör, de bara gör som de blir tillsagda. Det är som om de är höga – man kan se att de inte är normala, säger han.

Bekli berättar att han gömde pillret under tungan varje dag, låtsades dricka vattnet och spottade senare ut pillret.

– Det var så jag överlevde.

Den extrema pressen i lägren gör att många uigurer vill ta livet av sig.

– Men det går inte, för det finns alltid mellan fem och tio personer i rummet som ser dig, och det finns dessutom kameror i rummen, säger han.

Internationella reaktioner

Den 10 oktober släppte den amerikanska kongressen en rapport där man skriver att situationen i Xinjiang ”kan vara den största interneringen av en etnisk minoritetsbefolkning sedan andra världskriget, och kan utgöra ett brott mot mänskligheten”. 

Aydin Anwar, en uigur som bor i USA, säger till Epoch Times att hon tror att lägren i Xinjiang är ett sätt att dölja en pågående massutrotning av uigurer.

– Varför kommer de ut därifrån döda? Om Kina verkligen ville assimilera oss, varför dödar de då folk?, säger hon.

Nicholas Bequelin på Amnesty säger att kommunistpartiet måste hållas ansvarigt av regeringar världen över för den brutala kampanjen mot etniska minoriteter och den ”mardröm” som pågår i Xinjiang.

– Hundratusentals familjer har slitits sönder av denna enorma förtryckskampanj. De vill desperat veta vad som hänt med deras anhöriga, och det är dags att de kinesiska myndigheterna svarar dem.