Tre tecken-klassikern San Zi Jing, (The Three Character Classic), är den mest kända klassiska kinesiska läroboken för barn. Den skrevs av Wang Yinlian (1223-1296) under Songdynastin. Många generationers kinesiska barn har lärt sig boken utantill. Fram till 1800-talet var San Zi Jing den allra första lärobok som alla barn skulle studera.

Efter kulturrevolutionen förbjöds Tre tecken-klassikern och föll så småningom i glömska. Här ska vi återupptäcka den viktiga klassikern så att vi kan ta lärdom av dess visdom i vårt moderna dagliga liv.

Textens rytmiska, korta och enkla verser består av tre tecken för att vara lätta att läsa och memorera. I San Zi Jing fick barnen lära sig de vanligaste tecknen, grammatisk struktur, kinesisk historia och framförallt fick de veta hur man ska uppföra sig.

De fem elementen

De fem elementen är ett centralt begrepp i den traditionella förståelsen av naturliga egenskaper och förändringar hos allt som existerar på vår jord. I Tre tecken-klassikern står det:

Vi talar om vår och sommar, vi talar om höst och vinter.

Dessa fyra årstider avlöser varandra utan uppehåll.

Vi talar om norr och söder, vi talar om öst och väst.

Dessa fyra väderstreck motsvarar mittpunkten.

Vi talar om vatten, eld, trä, metall och jord.

Dessa fem element har sitt ursprung i numerologin.

Vi talar om godhet och rättfärdighet, om anständighet, om visdom och hederlighet.

Dessa fem egenskaper kan aldrig kompromissas.

Historiens stora fysiker som Albert Einstein och Stephen Hawking, ägnade sina liv åt att söka efter en enhetlig ”teori om alltet”.  Det är den heliga Graal som förklarar allting i universum – från hur den mänskliga hjärnan fungerar till uppkomsten av berg och hav, planeternas och stjärnornas födelse och död.   

Redan för tusentals år sedan hade de gamla kineserna sin egen ”teori om alltet” – de fem elementen. Det är en abstrakt teori som grundar sig på regler från den kinesiska numerologin I-Ching, Förändringarnas bok.

Teorin grundar sig på att allt i universum består av de fem elementen – metall, trä, vatten, eld och jord. Där finns begreppet om ömsesidigt växande och ömsesidigt hämmande – varje element förstärker ett och hämmar ett annat.

Till exempel hjälper vatten trä att växa och trä ger bränsle till eld. Men eld smälter metall och vatten släcker eld. Tillsammans håller de fem elementen varandra i schack och upprätthåller en harmonisk balans av de olika krafterna.

På ytan verkar det väldigt enkelt, men teorin om de fem elementen innefattar många komplexa och abstrakta lager, vilket gör den så mångfacetterad att den kan tillämpas på så gott som allt i livet. Från traditionell medicin, musik, mat, geomantik (en spådomskonst med sand eller jord), arkitektur till filosofi. Den här allomfattande teorin harmoniserade den kinesiska kulturen.

Konst och arkitektur

Likt en roman av Dan Brown är symboliken i de fem elementen allestädes närvarande i den kinesiska konsten och arkitekturen. Ändå är den osynlig för det ovetande ögat. När man förstår symbolerna som är associerade med varje element blir det tydligare. 

Det kinesiska kejserliga palatset, den Förbjudna staden, är byggt med rika nyanser av grönt, gult och rött. De här färgerna valdes inte av estetiska skäl, utan de representerar elementen trä, jord och eld och deras tillhörande gynnsamma egenskap. 

Den Förbjudna stadens röda murar förkunnar eldelementets välstånd och festlighet. Det gula taket symboliserar elementet jord, och jord anses representera universums centrum. Jordens gula färg symboliserar alltså kejsarens centrala maktposition. På samma sätt är även kejsarens traditionella dräkt i en kejsargul nyans.

Men alla taken i den Förbjudna staden är inte gula. På prinsarnas palats är taken gjorda av grönt taktegel, vilket representerar elementet trä. Eftersom trä representerar växande och vitalitet är det en passande symbol för växande tonåringar.

Det kejserliga biblioteket är i en ovanlig svart nyans, en färg som en del kan se som olycksbringande. Men svart förknippas med elementet vatten, och symboliken skyddar bibliotekets lättantändliga bokskatt. Vattenelementet representerar också vinter och lagring. 

Mat och medicin

De fem elementen är också kärnan i det kinesiska köket och i traditionell medicin, där man vill uppnå en harmoni och balans av smaker och energier i kroppen. Varje element är kopplat till en smak, ett vitalt kroppsorgan och energiegenskaper.

Till exempel är metall kopplat till skarpa, kryddstarka smaker och lungor, och har egenskapen torrhet. Varför smakar kryddstarka heta grytor så välgörande under den kalla och regniga säsongen? Enligt teorin om de fem elementen är kryddstark mat rik på elementet metall, och motverkar klimatet genom förmågan att torka ut och driva bort kyla. Örter som ingefära, vitlök, lök och senap minskar stockning i lungorna, stimulerar cirkulationen och ökar aptiten – perfekt när det är kallt och fuktigt väder.

När det är varmt och torrt väder längtar vi efter söta och kylande maträtter. Asiater vill gärna ha mungbönssoppa, kornvatten (Barley water) grågelé/lövgelé (en ostasiatisk efterrätt) eller tau huay (en efterrättskräm gjord på sojamjölk) när det är varmt. Det beror på att dessa rätter har elementet jords fuktiga, söta egenskaper och elementet vattens kylande egenskaper som motverkar det varma och torra vädret.

I det äkta kinesiska köket strävar man efter en perfekt balans med råvaror och smaker som främjar vitalitet och ett långt liv. Till exempel blir ångkokta färska kammusslor, som har de salta och svalkande egenskaperna hos vattenelementet, perfekt kompletterade av den kryddiga och värmande smaken av vitlök, ingefära och salladslök från elementet metall.

Traditionell kinesisk medicin har samma utgångspunkt. Den betonar att sjukdomssymptom reflekterar en obalans i kroppens organ och dess energier, där varje organ kan kopplas till olika delar av de fem elementens system. 

Tilläggas kan att ovanstående endast är en grov förenkling av det kinesiska köket och medicinen. Dessa system har utvecklats under tusentals år och är vida mer komplext och sofistikerat. Men allt utgår från det grundläggande begreppet ”teorin om alltet”.

Konfucianismens fem dygder

Vi talar om godhet och rättfärdighet, om anständighet, om visdom och hederlighet.

Dessa fem egenskaper kan aldrig kompromissas.

Principen bakom de fem elementen används även i den kinesiska filosofin, särskilt i  konfucianismens fem dygder.

Under Handynastin, tvåhundra år efter att den ursprungliga konfucianismen uppkom vid tiden innan Qindynastins era, upphöjdes konfucianism till offentlig ideologi. Företrädd av den ikoniska filosofen Dong Zhongshu integrerades teorin om yin och yang och de fem elementen.

Dong Zhongshu trodde att universum styrdes av lagen om yin och yang och de fem elementen, och att människan också skulle anpassa sig till dessa lagar. Han var den första som talade om att de fem dygderna motsvarar de fem elementen på följande sätt:

Godhet – Trä, för dess växande och givmilda natur

Rättfärdighet – Metall, för dess styrka och och orubbliga kraft

Anständighet – Vatten, för dess tillmötesgående och hänsynsfulla natur

Visdom – Eld, för dess lyskraft

Hederlighet – Jord, för dess stabila och fasta natur

Precis som den harmoniska balansen mellan de fem elementen bör människan  ha alla fem dygderna i sin grundläggande natur. Men på samhällsnivå trodde Dong Zhongshu att varje samhällsskikt bör ha egna specifika normer för att samhället ska fungera som bäst.

Exempelvis bör människor med hög samhällsrang lägga tonvikt på att vara goda, anständiga och hederliga. En ledare som har en maktposition över ett stort antal människor måste ha godhet för att säkerställa att befolkningen tas väl om hand.

De med lägre rang, det vanliga folket eller barnen i familjen, bör lägga tonvikt på rättfärdighet, visdom och hederlighet. Visdom är att ha god moral. Utan att känna till vad som är rätt och fel kan man inte vara en dygdig människa. För barn och unga bör en god uppfostran med tonvikt på moral prioriteras.

Oavsett rang bör alla lägga vikt vid att vara hederliga. Dong Zhongshu förstod att hederlighet är grunden för de andra fyra dygderna, precis som elementet jord är grunden för de andra elementen. Utan ärlighet och hederlighet försvagas och förtvinar de andra dygderna.

Dong Zhongzhus filosofiska tankar om kosmos och regerande är förevigat i hans verk  Chunqui fanlu (Luxuriant Dew of the Spring and Autumn Annals) som skrevs av honom själv tillsammans med andra författare. Hans idéer var allmänt accepterade och blev den ortodoxa filosofi som var grunden för Kinas styre i många hundra år.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi ger våra läsare ett bredare perspektiv av vad som verkligen pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.