loadingKompositören Toivo Kärki (1915–1992) vid vibrafonen och Henry Theel (1917–1989) vid mikrofonen – två giganter inom den drömska, svårmodiga och kärva finska tangomusiken. Foto: Finnish Heritage Agency, Finland
Kompositören Toivo Kärki (1915–1992) vid vibrafonen och Henry Theel (1917–1989) vid mikrofonen – två giganter inom den drömska, svårmodiga och kärva finska tangomusiken. Foto: Finnish Heritage Agency, Finland
Musik

Den finska tangon liknar ingenting annat

Rolf Karlman

Kan en svensk greppa vad tango och i synnerhet den finska tangomusiken handlar om? Eller är vi döva inför dess värld, dess känslor och livsinställning? Vad har exempelvis Bill Haley och Beatles att komma med jämfört med Reijo Taipeles insjungning av Sagolandet? Rolf Karlman gör ett försök att förklara vad det hela handlar om.

I en av de stora finska tangomelodierna, nämligen Unto Mononens Satumaa, Sagolandet, sjunger sångaren i refrängen ”Oi jospa kerran sinne satumaahan käydä vois, niin sieltä koskaan lähtisi en linnun lailla pois. Vaan siivetönnä en voi lentää vanki olen maan, vain aatoksin mi kauas entää sinne käydä saan”. På svenska blir det ”Ack om jag blott en enda gång fick flyga över dit, då skulle jag bli stannfågel och aldrig komma hit. Men utan vingar som jag är får jag hållas här, blott tanken som är snabb och fri kan stundom vara där.” I en klassisk filmsekvens i Aki Kaurismäkis ”Flickan från tändsticksfabriken” sjunger Reijo Taipele Sagolandet.

Sagolandet skrevs 1953 och ingen annan melodi oavsett ursprung har kunnat konkurrera med den i Finland sedan dess. När Bill Haley och Rock around the clock kom på 50-talet och Beatles med bland annat All my loving på 60-talet gjorde storsuccé i västvärlden inklusive Sverige kom de i Finland helt i skuggan av Reijo Taipeles insjungning av Sagolandet. Förklaringen till detta är att ”finsk tango är som den finska folksjälen, ensam, melankolisk, snudd på dyster, längtande, trånande, drömmande …”

Tango

Tangon uppstod uppstod bland fattiga immigranter i Buenos Aires i slutet av 1800-talet och dansades och spelades ofta på stadens bordeller. Till Paris och Europa kom tangon på 1910-talet och fann snart sin väg in i de finare salongerna. Ur något som kunde ses som en kulturell dekadans uppstod med tiden en konstform.

Efter en militärkupp på 30-talet undertrycktes tangon i Argentina, men levde upp igen på 40-talet bara för att under 50-talets epok av swing och rock´n roll åter hamna i bakvatten.

Tangon är en pardans, där det handlar om att vara så nära varandra som möjligt i en omfamning som inte sällan ger ett stiliserat intryck. Dramatiken ligger mer i det återhållna och kontrollerade än i någon dionysisk yra.

Den finska tangon kännetecknas av mer melankoli och taktfasthet än den argentinska föregångaren. I Finland har tangon sedan den 1913 presenterades på Apolloteatern i Helsingfors blivit en del av den finska kulturen.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKompositören Toivo Kärki (1915–1992) vid vibrafonen och Henry Theel (1917–1989) vid mikrofonen – två giganter inom den drömska, svårmodiga och kärva finska tangomusiken. Foto: Finnish Heritage Agency, Finland
Kompositören Toivo Kärki (1915–1992) vid vibrafonen och Henry Theel (1917–1989) vid mikrofonen – två giganter inom den drömska, svårmodiga och kärva finska tangomusiken. Foto: Finnish Heritage Agency, Finland
Musik

Den finska tangon liknar ingenting annat

Rolf Karlman

Kan en svensk greppa vad tango och i synnerhet den finska tangomusiken handlar om? Eller är vi döva inför dess värld, dess känslor och livsinställning? Vad har exempelvis Bill Haley och Beatles att komma med jämfört med Reijo Taipeles insjungning av Sagolandet? Rolf Karlman gör ett försök att förklara vad det hela handlar om.

I en av de stora finska tangomelodierna, nämligen Unto Mononens Satumaa, Sagolandet, sjunger sångaren i refrängen ”Oi jospa kerran sinne satumaahan käydä vois, niin sieltä koskaan lähtisi en linnun lailla pois. Vaan siivetönnä en voi lentää vanki olen maan, vain aatoksin mi kauas entää sinne käydä saan”. På svenska blir det ”Ack om jag blott en enda gång fick flyga över dit, då skulle jag bli stannfågel och aldrig komma hit. Men utan vingar som jag är får jag hållas här, blott tanken som är snabb och fri kan stundom vara där.” I en klassisk filmsekvens i Aki Kaurismäkis ”Flickan från tändsticksfabriken” sjunger Reijo Taipele Sagolandet.

Sagolandet skrevs 1953 och ingen annan melodi oavsett ursprung har kunnat konkurrera med den i Finland sedan dess. När Bill Haley och Rock around the clock kom på 50-talet och Beatles med bland annat All my loving på 60-talet gjorde storsuccé i västvärlden inklusive Sverige kom de i Finland helt i skuggan av Reijo Taipeles insjungning av Sagolandet. Förklaringen till detta är att ”finsk tango är som den finska folksjälen, ensam, melankolisk, snudd på dyster, längtande, trånande, drömmande …”

Tango

Tangon uppstod uppstod bland fattiga immigranter i Buenos Aires i slutet av 1800-talet och dansades och spelades ofta på stadens bordeller. Till Paris och Europa kom tangon på 1910-talet och fann snart sin väg in i de finare salongerna. Ur något som kunde ses som en kulturell dekadans uppstod med tiden en konstform.

Efter en militärkupp på 30-talet undertrycktes tangon i Argentina, men levde upp igen på 40-talet bara för att under 50-talets epok av swing och rock´n roll åter hamna i bakvatten.

Tangon är en pardans, där det handlar om att vara så nära varandra som möjligt i en omfamning som inte sällan ger ett stiliserat intryck. Dramatiken ligger mer i det återhållna och kontrollerade än i någon dionysisk yra.

Den finska tangon kännetecknas av mer melankoli och taktfasthet än den argentinska föregångaren. I Finland har tangon sedan den 1913 presenterades på Apolloteatern i Helsingfors blivit en del av den finska kulturen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024