loadingEn kvinna i Sydsudan håller sin tio månader gamla dotter i famnen, medan hon väntar på mat från en hjälporganisation.  Foto: STR/AP/TT
En kvinna i Sydsudan håller sin tio månader gamla dotter i famnen, medan hon väntar på mat från en hjälporganisation. Foto: STR/AP/TT
Debatt

Debatt: Maten räcker till tio miljarder – ändå råder det brist

Tege Tornvall

Dagens storpolitiska strategier för att hantera framtidens klimat och matförsörjning tycks inte riktigt gå ihop när man tittar på sambandet mellan växtlighet, matproduktion och koldioxid. Det menar journalisten Tege Tornvall.

FN:s livsmedelsorgan FAO hävdar att världens samlade jordbruksproduktion räcker för tio miljarder invånare. Vi är nu åtta miljarder.

FAO hävdar vidare att världens samlade skördar sedan 1961 ökat med 219 procent, medan befolkningen ”bara” ökat med 155 procent.

Detta med bara 11,4 procent större odlad yta. Det betyder att nästan tre gånger så mycket nu odlas och skördas per hektar jämfört med 1961.

Att fattiga länder ändå lider av matbrist, hunger och även svält är främst ett politiskt problem.

Bakom denna utveckling ligger bättre teknik och odlingsmetoder samt att mer värme och koldioxid i atmosfären har gynnat mer växtlighet och gett större skördar.

Att fattiga länder ändå lider av matbrist, hunger och även svält är främst ett politiskt problem. Deras regimer klarar inte – eller negligerar – befolkningens behov.

Men att medvetet minska atmosfärens halt av växtlighetens livgivande näring (koldioxid) ger garanterat alla mindre mat, i både rika och fattiga länder.

Nära hela det svenska politiska etablissemanget är enigt om att vi, så snart vi bara kan, ska dels minska vår tillförsel av koldioxid till atmosfären, dels minska atmosfärens halt av koldioxid.

Många har som mål 350 ppm (miljondelar) koldioxid i atmosfären. Den halten mättes 1988 och är drygt 70 ppm lägre än nu rådande drygt 420 ppm.

Då producerade världens alla jordbruk knappt hälften av vad de nu producerar. För att minska atmosfärens CO2-halt vill alltså världens klimataktivister mer än halvera mänsklighetens försörjning med livsmedel.

Detta inser förstås fattiga länder och protesterar. För att avstå från den energi som kan ge deras växande befolkningar tillräcklig försörjning kräver de ekonomisk ersättning.

Det är vad klimatpolitiken egentligen handlar om. Men bara pengar ger inte tak över huvudet, kläder på kroppen och mat i magen. Utan energi blir det inget.


Tege Tornvall - Journalist

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn kvinna i Sydsudan håller sin tio månader gamla dotter i famnen, medan hon väntar på mat från en hjälporganisation.  Foto: STR/AP/TT
En kvinna i Sydsudan håller sin tio månader gamla dotter i famnen, medan hon väntar på mat från en hjälporganisation. Foto: STR/AP/TT
Debatt

Debatt: Maten räcker till tio miljarder – ändå råder det brist

Tege Tornvall

Dagens storpolitiska strategier för att hantera framtidens klimat och matförsörjning tycks inte riktigt gå ihop när man tittar på sambandet mellan växtlighet, matproduktion och koldioxid. Det menar journalisten Tege Tornvall.

FN:s livsmedelsorgan FAO hävdar att världens samlade jordbruksproduktion räcker för tio miljarder invånare. Vi är nu åtta miljarder.

FAO hävdar vidare att världens samlade skördar sedan 1961 ökat med 219 procent, medan befolkningen ”bara” ökat med 155 procent.

Detta med bara 11,4 procent större odlad yta. Det betyder att nästan tre gånger så mycket nu odlas och skördas per hektar jämfört med 1961.

Att fattiga länder ändå lider av matbrist, hunger och även svält är främst ett politiskt problem.

Bakom denna utveckling ligger bättre teknik och odlingsmetoder samt att mer värme och koldioxid i atmosfären har gynnat mer växtlighet och gett större skördar.

Att fattiga länder ändå lider av matbrist, hunger och även svält är främst ett politiskt problem. Deras regimer klarar inte – eller negligerar – befolkningens behov.

Men att medvetet minska atmosfärens halt av växtlighetens livgivande näring (koldioxid) ger garanterat alla mindre mat, i både rika och fattiga länder.

Nära hela det svenska politiska etablissemanget är enigt om att vi, så snart vi bara kan, ska dels minska vår tillförsel av koldioxid till atmosfären, dels minska atmosfärens halt av koldioxid.

Många har som mål 350 ppm (miljondelar) koldioxid i atmosfären. Den halten mättes 1988 och är drygt 70 ppm lägre än nu rådande drygt 420 ppm.

Då producerade världens alla jordbruk knappt hälften av vad de nu producerar. För att minska atmosfärens CO2-halt vill alltså världens klimataktivister mer än halvera mänsklighetens försörjning med livsmedel.

Detta inser förstås fattiga länder och protesterar. För att avstå från den energi som kan ge deras växande befolkningar tillräcklig försörjning kräver de ekonomisk ersättning.

Det är vad klimatpolitiken egentligen handlar om. Men bara pengar ger inte tak över huvudet, kläder på kroppen och mat i magen. Utan energi blir det inget.


Tege Tornvall - Journalist

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024