Med det nya året och goda föresatser inför 2018 översköljs vi av råd kring vad vi ska äta. Det finns ingen ände på nya böcker, TV-program, tidningsreportage och bloggar som ger oss råd om hur vi ska gå ner i vikt, hålla oss friska, undvika sjukdomar och leva längre.

Visserligen har alla dessa hälsoexperter olika sätt att nå de här målen, men de har en sak gemensamt: De fokuserar bara på vad vi ska äta. Men att äta bra handlar om mycket mer än bara vad vi äter; det handlar också om när, var, varför och hur vi äter.

När?

Vi lever i en kultur där det värderas som bra att ha fullt upp. Vi hoppar ofta över frukost, skyndar igenom lunchen och har för mycket för oss för att laga ett ordentligt mål mat på kvällen. Den traditionella tre-mål-om-dagen-strukturen håller på att försvinna och människor ökar i vikt i takt med att vi konsumerar mer snacks än någonsin tidigare.

Men när vi har regelbundna, specificerade tider för maten tar vi inte lika lätt till småätandet mellan måltiderna eller gör ohälsosamma matval på grund av hungern. Människor som har regelbundna matvanor och undviker oplanerat småätande får lättare en balanserad vikt, enligt en studie.

Var?

Det är inte bara tiderna för att äta som håller på att försvinna, dessutom håller de särskilt avsedda matplatserna på att försvinna. Människor äter i bilen, vid skrivbordet, på gatan eller framför TV:n. Samtidigt visar en mängd forskning att människor som äter medan de är på väg eller medan de gör något annat tenderar att äta mer eftersom de inte är medvetna om hur mycket de äter. Det finns också en risk att äta mer senare eftersom de ”glömmer” att de har ätit.

Om vi istället har ett visst rum eller kafé där vi alltid äter så blir måltiden en vana. Maten kommer i fokus, vilket hjälper oss att känna oss mättare och mer tillfredsställda. Det är också troligare att vi mentalt registrerar maten som ”avklarad” och då är vi mindre benägna att småäta innan nästa mål.

Varför?

När människor får frågan varför de äter så svarar de ofta ”Jag är hungrig” eller ”Jag gillar att äta”. Men för de flesta är mat mycket mer komplicerat än så. Att äta handlar ofta om att styra känslor; vi äter när vi känner oss uppgivna, uttråkade eller när vi vill trösta oss.

Det handlar också om det sociala och att förmedla vilka vi är till resten av världen. Tänk dig en första dejt, vad skulle du laga? En stek kanske känns för moget, snabbnudlar för studentaktigt och ostron för desperat. Mat kan tala och det används för att visa andra vilken sorts person man är, särskilt i den här tiden av sociala medier och ”matporr”. Men när mat fyller så många fler komplexa roller för oss än att vara enkel näring, så tappar vi kontakten med det som är grundläggande – hunger och mättnad.

Vi behöver återupptäcka vår naturliga matrytm och vad som får oss att vilja äta: hur hungern byggs upp, hur maten smakar bättre när vi är hungriga och stunden när vi känner oss mätta men inte övermätta. Vi behöver också lära oss andra sätt att hantera våra känslor och hitta sätt att umgås som inte kretsar kring mat.

Hur?

Att vara mätt är något vi uppfattar, som smärta eller trötthet. Så vi äter mer när vi inte riktigt har registrerat att vi har ätit. Men om vi äter på en avsedd tid och kallar det ”mattid”, på ett visst ställe som vi kallar ”matställe” och säger till oss själva att ”det här är en måltid”, då kan det här medvetna förhållningssättet till ätandet få oss att känna oss mättare och mer tillfredsställda.

Dietister, näringsvetare och kändiskockar har rätt i att fokusera på vad vi äter. Men att äta rätt handlar också om när, var, varför och hur vi äter. Och om vi kan äta bra och känna oss tillfredsställda kan maten återfå sin rätta plats så att vi kan börja äta för att leva istället för att leva för att äta.

Jane Ogden är professor i hälsopsykologi vid University of Surrey, England. Den här artikeln publicerades först i The Conversation.