loadingEnligt Brå:s rapport finns personer som hjälper kriminella nätverk inom många olika branscher. Bland annat finns flera exempel på att personal inom Kriminalvården har lämnat ut sekretessbelagd information till personer på utsidan. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
Enligt Brå:s rapport finns personer som hjälper kriminella nätverk inom många olika branscher. Bland annat finns flera exempel på att personal inom Kriminalvården har lämnat ut sekretessbelagd information till personer på utsidan. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
Inrikes

Anställda läcker till gängkriminella

Malin Nordstrand

Kriminella nätverk utnyttjar kontakter inom myndigheter, kommuner och privata företag för att effektivisera sin brottsliga verksamhet. Ofta tar man hjälp av släkt och vänner, men även nya kontakter upparbetas. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Samtidigt som arbetet mot den organiserade brottsligheten trappats upp riktar Brå nu strålkastarna mot de kriminella nätverkens utnyttjande av så kallade möjliggörare, i en ny rapport

Möjliggörare är personer som missbrukar sin anställning inom statliga myndigheter, kommunal verksamhet, eller på privata företag för att hjälpa kriminella nätverk att få information som underlättar deras brottsliga affärsverksamhet. 

Brå:s Rapport: Möjliggörare för kriminella nätverk

Möjliggörare är personer som missbrukar sin anställning eller sitt uppdrag för att hjälpa kriminella nätverk. De flesta är medvetna om vad de gör, men vissa är manipulerade och förstår inte att de är utnyttjade.

De finns främst inom rättsväsendet, förvaltningar inom kommuner, samt inom branscher som bank, finans, juridik, fastigheter, bokföring, säkerhet, bevakning och transport etcetera.

Information som lämnas kan vara känsliga personuppgifter, uppgifter om vad myndigheter och kommuner vet om det kriminella nätverket, strategisk information om möjliga brottsupplägg eller varningar och instruktioner till nätverket från frihetsberövade medlemmar.

Andra uppgifter är exempelvis att underlätta logistik genom smuggling, transport eller förvaring av illegala varor, ta fram trovärdiga underlag, intyg eller tillhandahålla bolag som brottsverktyg, eller att underlätta felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEnligt Brå:s rapport finns personer som hjälper kriminella nätverk inom många olika branscher. Bland annat finns flera exempel på att personal inom Kriminalvården har lämnat ut sekretessbelagd information till personer på utsidan. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
Enligt Brå:s rapport finns personer som hjälper kriminella nätverk inom många olika branscher. Bland annat finns flera exempel på att personal inom Kriminalvården har lämnat ut sekretessbelagd information till personer på utsidan. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
Inrikes

Anställda läcker till gängkriminella

Malin Nordstrand

Kriminella nätverk utnyttjar kontakter inom myndigheter, kommuner och privata företag för att effektivisera sin brottsliga verksamhet. Ofta tar man hjälp av släkt och vänner, men även nya kontakter upparbetas. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Samtidigt som arbetet mot den organiserade brottsligheten trappats upp riktar Brå nu strålkastarna mot de kriminella nätverkens utnyttjande av så kallade möjliggörare, i en ny rapport

Möjliggörare är personer som missbrukar sin anställning inom statliga myndigheter, kommunal verksamhet, eller på privata företag för att hjälpa kriminella nätverk att få information som underlättar deras brottsliga affärsverksamhet. 

Brå:s Rapport: Möjliggörare för kriminella nätverk

Möjliggörare är personer som missbrukar sin anställning eller sitt uppdrag för att hjälpa kriminella nätverk. De flesta är medvetna om vad de gör, men vissa är manipulerade och förstår inte att de är utnyttjade.

De finns främst inom rättsväsendet, förvaltningar inom kommuner, samt inom branscher som bank, finans, juridik, fastigheter, bokföring, säkerhet, bevakning och transport etcetera.

Information som lämnas kan vara känsliga personuppgifter, uppgifter om vad myndigheter och kommuner vet om det kriminella nätverket, strategisk information om möjliga brottsupplägg eller varningar och instruktioner till nätverket från frihetsberövade medlemmar.

Andra uppgifter är exempelvis att underlätta logistik genom smuggling, transport eller förvaring av illegala varor, ta fram trovärdiga underlag, intyg eller tillhandahålla bolag som brottsverktyg, eller att underlätta felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024