loadingSärskilt besvärligt verkar 2020 ha varit för unga svenskar i åldrarna  18–29 där små marginaler, många påminnelser och inkassokrav är vanligt förekommande. Foto: Sofia Drevemo
Särskilt besvärligt verkar 2020 ha varit för unga svenskar i åldrarna 18–29 där små marginaler, många påminnelser och inkassokrav är vanligt förekommande. Foto: Sofia Drevemo
Ekonomi & Näringsliv

Analys: Snävare marginaler för unga

Nicolas Strömbäck

Finansinspektionen gör varje år en kartläggning av ekonomin hos Sveriges konsumenter. Rapporten för 2020 vittnar om att pandemin påverkat svenskarnas ekonomiska förhållanden. Fler konsumenter, framförallt unga, råkar ut för fler betalningsförelägganden på allt större belopp. Att vi fått ändrade levnadsförhållanden med hemarbete och mindre resande har stor påverkan.

Den pågående pandemin har lett till att vi i stor utsträckning ändrat våra beteenden. Många av oss har förlorat sina arbeten, blivit permitterade eller nödgats stänga det egna företaget. Det rör sig om tillfälliga orosmoln eller mer långtgående förändringar, där byte av både jobb och bransch blivit vanligt. Sedan är det ju distansarbete såklart, vilket pågått i snart ett år för många av oss. 

På konsumtionssidan har vi sett minskat resande, ökad digital handel samt en ökning i Swish-betalningar och kontaktlösa betalningar. Användningen av kontanter har däremot minskat. Många sektorer, såsom restaurang och serviceyrken kämpar, medan näthandel och logistik stundtals haft svårt att hinna leverera alla beställningar. Oavsett vilken del av samhället man tillhör så står det klart att vi alla är påverkade av situationen. 

Den 24 februari i år släppte Finansinspektionen sin årliga konsumentskyddsrapport. Rapporten ger en insyn i svenskarnas hantering av sin ekonomi och hur utvecklingen sett ut de senaste åren. Årets rapport vittnar om hur pandemin har påverkat konsumenternas ekonomiska förhållanden, men diskuterar även frågan om att lagstifta ytterligare för att stärka konsumentskyddet. Bland annat talar Finansinspektionen om stärkt omsorgsplikt mot konsumenter samt ändrade krav gällande kreditupplysning.

Särskilt besvärligt verkar 2020 ha varit för unga svenskar där små marginaler, många påminnelser och inkassokrav är vanligt förekommande. Svenskar i åldern 18–29 år lever under normala omständigheter med små marginaler där en tredjedel uppger att de ibland eller alltid har slut på pengar vid månadens slut. 20 procent uppger vidare att de inte kan hantera en oförutsedd utgift på 20 000 kronor utan att ta lån eller sälja egendom. Den stora boven i dramat för unga under 25 år är fakturaköpen, det vill säga när du handlar på nätet och väljer att skjuta upp betalningen en viss period.

Dubbelt så många låntagare under 25 år får inkassokrav på sig jämfört med andra låntagare vad gäller fakturaköp. Under pandemin har dessa siffror ökat markant där Kronofogdemyndigheten rapporterat att fler konsumenter råkar ut för större antal betalningsförelägganden om skulder på högre belopp, där skuldernas storlek i genomsnitt ökat med 10 procent, vilket särskilt drabbat unga i åldern 18–25 år. Även ansökningar om skuldsanering har ökat under pandemin med nästan 41 procent mot föregående år för åldrarna 18–34 år.

Svenskarna har sitt sparande i fonder, värdepapper och andra tillgångar som är beroende av finansmarknadens utveckling. Under början av pandemin gjorde finansmarknaden en störtdykning, vilket ledde till oro bland småsparare där många valde att sälja av delar eller hela sitt innehav. I skrivande stund har de finansiella marknaderna återhämtat sig och tack vare det gynnsamma ränteläget är investerare nu på jakt efter mer riskfyllda tillgångar för att öka sin avkastning. 

Även försäkringsskyddet kände av pandemins effekter där svenskarna ville ställa in bokade resor och i samband med det utnyttja sin reseförsäkring. Svenskarnas ändrade levnadsförhållande med hemarbete, mindre resande, renoveringsbehov och liknande har också kastat ljus på nya krav för hur våra hemförsäkringar ser ut.

Det kan konstateras att pandemin påverkar många av oss på sätt vi inte kunde förutspå. Efterverkningar av pandemin kommer att vara många, vissa svåra att sia om i dagsläget, då tiden är en faktor och vissa konsekvenser låter sig vänta.

En god idé framgent är att se över den egna ekonomin, säkerställa att det finns ett sparande om minst 10 procent av den disponibla inkomsten, ha rätt risknivå i fonder och värdepapper och teckna rätt försäkringar. Ta tillfället i akt att stärka din finansiella intelligens, bygg upp kunskapen kring privatekonomi och sparande, avkastning och risk och annat som är viktigt att kunna. Pengar är förgängliga, men kunskap är för evigt.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSärskilt besvärligt verkar 2020 ha varit för unga svenskar i åldrarna  18–29 där små marginaler, många påminnelser och inkassokrav är vanligt förekommande. Foto: Sofia Drevemo
Särskilt besvärligt verkar 2020 ha varit för unga svenskar i åldrarna 18–29 där små marginaler, många påminnelser och inkassokrav är vanligt förekommande. Foto: Sofia Drevemo
Ekonomi & Näringsliv

Analys: Snävare marginaler för unga

Nicolas Strömbäck

Finansinspektionen gör varje år en kartläggning av ekonomin hos Sveriges konsumenter. Rapporten för 2020 vittnar om att pandemin påverkat svenskarnas ekonomiska förhållanden. Fler konsumenter, framförallt unga, råkar ut för fler betalningsförelägganden på allt större belopp. Att vi fått ändrade levnadsförhållanden med hemarbete och mindre resande har stor påverkan.

Den pågående pandemin har lett till att vi i stor utsträckning ändrat våra beteenden. Många av oss har förlorat sina arbeten, blivit permitterade eller nödgats stänga det egna företaget. Det rör sig om tillfälliga orosmoln eller mer långtgående förändringar, där byte av både jobb och bransch blivit vanligt. Sedan är det ju distansarbete såklart, vilket pågått i snart ett år för många av oss. 

På konsumtionssidan har vi sett minskat resande, ökad digital handel samt en ökning i Swish-betalningar och kontaktlösa betalningar. Användningen av kontanter har däremot minskat. Många sektorer, såsom restaurang och serviceyrken kämpar, medan näthandel och logistik stundtals haft svårt att hinna leverera alla beställningar. Oavsett vilken del av samhället man tillhör så står det klart att vi alla är påverkade av situationen. 

Den 24 februari i år släppte Finansinspektionen sin årliga konsumentskyddsrapport. Rapporten ger en insyn i svenskarnas hantering av sin ekonomi och hur utvecklingen sett ut de senaste åren. Årets rapport vittnar om hur pandemin har påverkat konsumenternas ekonomiska förhållanden, men diskuterar även frågan om att lagstifta ytterligare för att stärka konsumentskyddet. Bland annat talar Finansinspektionen om stärkt omsorgsplikt mot konsumenter samt ändrade krav gällande kreditupplysning.

Särskilt besvärligt verkar 2020 ha varit för unga svenskar där små marginaler, många påminnelser och inkassokrav är vanligt förekommande. Svenskar i åldern 18–29 år lever under normala omständigheter med små marginaler där en tredjedel uppger att de ibland eller alltid har slut på pengar vid månadens slut. 20 procent uppger vidare att de inte kan hantera en oförutsedd utgift på 20 000 kronor utan att ta lån eller sälja egendom. Den stora boven i dramat för unga under 25 år är fakturaköpen, det vill säga när du handlar på nätet och väljer att skjuta upp betalningen en viss period.

Dubbelt så många låntagare under 25 år får inkassokrav på sig jämfört med andra låntagare vad gäller fakturaköp. Under pandemin har dessa siffror ökat markant där Kronofogdemyndigheten rapporterat att fler konsumenter råkar ut för större antal betalningsförelägganden om skulder på högre belopp, där skuldernas storlek i genomsnitt ökat med 10 procent, vilket särskilt drabbat unga i åldern 18–25 år. Även ansökningar om skuldsanering har ökat under pandemin med nästan 41 procent mot föregående år för åldrarna 18–34 år.

Svenskarna har sitt sparande i fonder, värdepapper och andra tillgångar som är beroende av finansmarknadens utveckling. Under början av pandemin gjorde finansmarknaden en störtdykning, vilket ledde till oro bland småsparare där många valde att sälja av delar eller hela sitt innehav. I skrivande stund har de finansiella marknaderna återhämtat sig och tack vare det gynnsamma ränteläget är investerare nu på jakt efter mer riskfyllda tillgångar för att öka sin avkastning. 

Även försäkringsskyddet kände av pandemins effekter där svenskarna ville ställa in bokade resor och i samband med det utnyttja sin reseförsäkring. Svenskarnas ändrade levnadsförhållande med hemarbete, mindre resande, renoveringsbehov och liknande har också kastat ljus på nya krav för hur våra hemförsäkringar ser ut.

Det kan konstateras att pandemin påverkar många av oss på sätt vi inte kunde förutspå. Efterverkningar av pandemin kommer att vara många, vissa svåra att sia om i dagsläget, då tiden är en faktor och vissa konsekvenser låter sig vänta.

En god idé framgent är att se över den egna ekonomin, säkerställa att det finns ett sparande om minst 10 procent av den disponibla inkomsten, ha rätt risknivå i fonder och värdepapper och teckna rätt försäkringar. Ta tillfället i akt att stärka din finansiella intelligens, bygg upp kunskapen kring privatekonomi och sparande, avkastning och risk och annat som är viktigt att kunna. Pengar är förgängliga, men kunskap är för evigt.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024