Utrikes

40 år efter Schengen – gränserna på väg tillbaka i EU

Victoria Friedman
loadingKontroll vid polsk-tyska gränsen i staden Slubice, i västra Polen. Både Polen och Tyskland har återinfört gränskontroller. Foto: Wojtek Radwanski/AFP via Getty Images
Kontroll vid polsk-tyska gränsen i staden Slubice, i västra Polen. Både Polen och Tyskland har återinfört gränskontroller. Foto: Wojtek Radwanski/AFP via Getty Images

Fyrtio år efter grundandet har Schengenområdet expanderat till världens största gränslösa resezon, som omfattar 29 länder och mer än 450 miljoner människor. Det framhålls gärna som en av Europas största framgångar, men nu återinför allt fler länder gränskontroller.

Den 14 juni 1985 undertecknade Belgien, Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna Schengenavtalet – uppkallat efter platsen i Luxemburg där det ingicks – och lade därmed grunden för avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna och möjligheten till fri rörlighet för personer, varor och tjänster.

– För fyrtio år sedan var det en helt annan värld, säger Richard Schenk, forskare vid tankesmedjan MCC Brussels, till Epoch Times.

Schengen 40 år

Europeiska kommissionen kallar Schengensamarbetet ”världens största område för frihet och säkerhet” och säger att det har förändrat hur européer lever, arbetar och reser på kontinenten i grunden.

Man säger vidare att Schengen gör europeiska medborgare säkrare. Utan permanenta inre gränser kan myndigheter från olika länder samarbeta lättare, vilket är ”en enorm fördel i kampen mot terrorism och mot grov och organiserad brottslighet, inklusive människohandel och illegal migration”.

I sin rapport med anledning av 40-årsjubileet konstaterar kommissionen att Schengensamarbetet alltjämt är centralt för den inre marknaden och den fria rörligheten. Man medger att illegal invandring är ett problem för medlemsstaterna, inklusive ”taktiker för att använda migration som vapen för politiska ändamål”.

Kommissionen konstaterar att ”intensifierade EU-insatser” har lett till en betydande minskning av illegala gränsövergångar.

Siffror från EU:s gränsmyndighet Frontex för januari visar att det skedde 239 000 olagliga inresor till unionen under 2024, en minskning med 38 procent jämfört med året innan och den lägsta nivån av olagliga inresor sedan 2021.

I rapporten konstateras att unionen har vidtagit åtgärder för att säkra sina yttre gränser, bland annat genom att öka finansieringen till gränsländerna för att stärka deras övervakningsinfrastruktur och kapacitet.

Kommissionen konstaterar att effektiva återvändandeåtgärder ”är bland de mest hållbara verktygen för att skydda området med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser” och att kommissionen har föreslagit en ny rättslig ram för återvändande.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Utrikes

40 år efter Schengen – gränserna på väg tillbaka i EU

Victoria Friedman
loadingKontroll vid polsk-tyska gränsen i staden Slubice, i västra Polen. Både Polen och Tyskland har återinfört gränskontroller. Foto: Wojtek Radwanski/AFP via Getty Images
Kontroll vid polsk-tyska gränsen i staden Slubice, i västra Polen. Både Polen och Tyskland har återinfört gränskontroller. Foto: Wojtek Radwanski/AFP via Getty Images

Fyrtio år efter grundandet har Schengenområdet expanderat till världens största gränslösa resezon, som omfattar 29 länder och mer än 450 miljoner människor. Det framhålls gärna som en av Europas största framgångar, men nu återinför allt fler länder gränskontroller.

Den 14 juni 1985 undertecknade Belgien, Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna Schengenavtalet – uppkallat efter platsen i Luxemburg där det ingicks – och lade därmed grunden för avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna och möjligheten till fri rörlighet för personer, varor och tjänster.

– För fyrtio år sedan var det en helt annan värld, säger Richard Schenk, forskare vid tankesmedjan MCC Brussels, till Epoch Times.

Schengen 40 år

Europeiska kommissionen kallar Schengensamarbetet ”världens största område för frihet och säkerhet” och säger att det har förändrat hur européer lever, arbetar och reser på kontinenten i grunden.

Man säger vidare att Schengen gör europeiska medborgare säkrare. Utan permanenta inre gränser kan myndigheter från olika länder samarbeta lättare, vilket är ”en enorm fördel i kampen mot terrorism och mot grov och organiserad brottslighet, inklusive människohandel och illegal migration”.

I sin rapport med anledning av 40-årsjubileet konstaterar kommissionen att Schengensamarbetet alltjämt är centralt för den inre marknaden och den fria rörligheten. Man medger att illegal invandring är ett problem för medlemsstaterna, inklusive ”taktiker för att använda migration som vapen för politiska ändamål”.

Kommissionen konstaterar att ”intensifierade EU-insatser” har lett till en betydande minskning av illegala gränsövergångar.

Siffror från EU:s gränsmyndighet Frontex för januari visar att det skedde 239 000 olagliga inresor till unionen under 2024, en minskning med 38 procent jämfört med året innan och den lägsta nivån av olagliga inresor sedan 2021.

I rapporten konstateras att unionen har vidtagit åtgärder för att säkra sina yttre gränser, bland annat genom att öka finansieringen till gränsländerna för att stärka deras övervakningsinfrastruktur och kapacitet.

Kommissionen konstaterar att effektiva återvändandeåtgärder ”är bland de mest hållbara verktygen för att skydda området med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser” och att kommissionen har föreslagit en ny rättslig ram för återvändande.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025