För sextio år sedan hade Vi på Saltkråkan premiär. En tv-serie om familjen Melkersson, som ska tillbringa sommaren i Stockholms skärgård. Vi får följa deras tillvaro i den ljuvliga sommaren och alla som de lär känna på ön.
Astrid Lindgrens verk kan ofta kategoriseras som antingen spektakulära eller jordnära. Hon kunde skildra drakar i efterlivet, pysslingar i råtthål och flygande narcissister. Att sådant fångar vår uppmärksamhet är på ett sätt givet. Vad som sker med oss i mötet med de jordnära verken är mer gåtfullt. Vi på Saltkråkan tillhör denna sistnämnda kategori, tillsammans med verk som Barnen i Bullerbyn, Lotta på Bråkmakargatan och Madicken.
Här finns få intriger, i stället går Lindgren till sakerna själva. I seriens första avsnitt flyttar familjen Melkersson in i Snickargården. Avsnittet har titeln En dag i juni, vilket ger tittaren samma föreställningar som fadern Melker har: att första dagen i Snickargården ska innehålla allt det som förknippas med en härlig sommardag. I stället blir det ösregn och i Snickargården är det inte mycket som fungerar: om spisen ryker det, i brunnen simmar en groda och från taket regnar det in. Det är återkommande i serien att vardagliga ting går fel, och ofta beror det på att Melker är opraktiskt lagd, även om han så gärna vill vara händig. Till slut ordnar det sig dock, mycket tack vare den 19-åriga dottern Malin, som har en modersroll i familjen.
