Den spanska Cría cuervos är ett unikt verk. Här möter vi en medvetenhet om filmens språk, genuina skådespelarprestationer, teman som behandlar sorg och barndom och ett säreget porträtt av fascismens rötter.

Åttaåriga Ana lever i ett stort hus med sin far, sina två systrar, sin mormor och en hushållerska. En natt bevittnar Ana hur hennes far kvävs till döds. Den traumatiska upplevelsen verkar inte fylla henne med sorg, i stället saknar hon bara sin mor, som dog av sjukdom ett par år tidigare. Som substitut för fadern flyttar flickornas moster in i huset. Hon är en i grunden vänlig kvinna men saknar moderlighet. Detta skär sig med Anas speciella personlighet; hon är ett allvarsamt barn som har svårt att acceptera tillvaron för vad den är.

Ana spelas av Ana Torrent, som tre år tidigare hade gjort huvudrollen i Bikupans ande. Det är svårt att inte dra paralleller mellan de två filmerna: båda behandlar barndomens ängslan och skönhet och ställer den i relation till modern spansk historia. Bikupans ande utspelar sig i inledningen av Francisco Francos diktatur och Cría cuervos när den närmar sig slutet. Det historiska är dock i stort sett outtalat, men likväl högst närvarande.