loadingEtt mastodontben som av allt att döma har spräckts genom ett slag med en kraftig sten. Foto: Tom Deméré
Ett mastodontben som av allt att döma har spräckts genom ett slag med en kraftig sten. Foto: Tom Deméré
Vetenskap

Sensationellt människofynd i USA

Epoch Times

Forskare i USA har upptäckt 130 000 år gamla spår efter människor i södra Kalifornien. Detta är långt äldre än alla tidigare fynd. Enligt dessa vandrade människor in i Nordamerika för högst 15 000 år sedan.

– Om det hela stämmer är det sensationellt, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Riksmuseet.

Fyndet, som beskrivs i Nature, består av skelettrester efter en mastodont - en avlägsen släkting till våra dagars elefanter - som visar tecken på att ha bearbetats av människor.

Benen är avbrutna på ett sätt som antyder att de medvetet krossats. Bland benen ligger stora stenar som av allt att döma har använts som hammare och städ. Stenarna har, enligt kännarna, typiska kännetecken, bland annat skrapmärken.

Kontroversiellt fynd

Detta vore inte på något sätt anmärkningsvärt, om inte dateringen av mastodontskelettet hade gett den exceptionellt höga åldern av cirka 130 000 år.

Dateringen har gjorts med uran-torium-metoden, där man mäter den radioaktiva nedbrytningen av uranisotoperna till torium. Metoden anses tillförlitlig för lämningar inom det här tidsfönstret.

Alla tidigare, allmänt accepterade, fynd av människor på västra halvklotet är långt yngre. De allra äldsta är cirka 15 000 år gamla.

– Det hela kommer naturligtvis att diskuteras och ifrågasättas. Det hade självfallet varit bättre om man hittat otvetydiga bearbetade redskap. Och tyvärr finns det inga rester efter människorna själva, vilket är ett problem, säger Werdelin.

Oklar människoart

En given fråga är vilka dessa människor var. De människor som dök upp i Nordamerika för 15 000 år sedan - indianernas förfäder - kom från nordöstra Asien. De var typiska representanter för vår egen art, Homo sapiens. Men människorna som krossade mastodontbenen måste ha varit något annat.

– De kan knappast ha varit Homo sapiens eftersom vi ännu inte hade utvandrat från Afrika vid den tidpunkten, säger Werdelin.

Han tippar att det rör sig om den så kallade denisovamänniskan, den nyupptäckta asiatiska släktingen till neandertalarna.

– Det är fullt möjligt. Det kan vara så att denisovanerna lyckades ta sig över till Nordamerika och sedan dog ut där, säger han.

(TT)

Människor i Amerika

När människor vandrade in på västra halvklotet för första gången har länge varit en omstridd fråga.

De äldsta helt säkra fynden är cirka 15 000 år gamla. Därutöver finns det ett fåtal äldre fyndplatser med redskapsliknande föremål, bland andra Calico Hills i Kalifornien och Pedra Furada i Brasilien. Dessa är mellan 80 000 och 20 000 år gamla, men om lämningarna verkligen är redskap är högst osäkert.

Den nya upptäckten i Kalifornien kommer säkert också att ifrågasättas. Men om uppgifterna visar sig stämma kommer man att tvingas revidera alla uppgifter om vilka som var de första amerikanerna.

Källa: Nature

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEtt mastodontben som av allt att döma har spräckts genom ett slag med en kraftig sten. Foto: Tom Deméré
Ett mastodontben som av allt att döma har spräckts genom ett slag med en kraftig sten. Foto: Tom Deméré
Vetenskap

Sensationellt människofynd i USA

Epoch Times

Forskare i USA har upptäckt 130 000 år gamla spår efter människor i södra Kalifornien. Detta är långt äldre än alla tidigare fynd. Enligt dessa vandrade människor in i Nordamerika för högst 15 000 år sedan.

– Om det hela stämmer är det sensationellt, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Riksmuseet.

Fyndet, som beskrivs i Nature, består av skelettrester efter en mastodont - en avlägsen släkting till våra dagars elefanter - som visar tecken på att ha bearbetats av människor.

Benen är avbrutna på ett sätt som antyder att de medvetet krossats. Bland benen ligger stora stenar som av allt att döma har använts som hammare och städ. Stenarna har, enligt kännarna, typiska kännetecken, bland annat skrapmärken.

Kontroversiellt fynd

Detta vore inte på något sätt anmärkningsvärt, om inte dateringen av mastodontskelettet hade gett den exceptionellt höga åldern av cirka 130 000 år.

Dateringen har gjorts med uran-torium-metoden, där man mäter den radioaktiva nedbrytningen av uranisotoperna till torium. Metoden anses tillförlitlig för lämningar inom det här tidsfönstret.

Alla tidigare, allmänt accepterade, fynd av människor på västra halvklotet är långt yngre. De allra äldsta är cirka 15 000 år gamla.

– Det hela kommer naturligtvis att diskuteras och ifrågasättas. Det hade självfallet varit bättre om man hittat otvetydiga bearbetade redskap. Och tyvärr finns det inga rester efter människorna själva, vilket är ett problem, säger Werdelin.

Oklar människoart

En given fråga är vilka dessa människor var. De människor som dök upp i Nordamerika för 15 000 år sedan - indianernas förfäder - kom från nordöstra Asien. De var typiska representanter för vår egen art, Homo sapiens. Men människorna som krossade mastodontbenen måste ha varit något annat.

– De kan knappast ha varit Homo sapiens eftersom vi ännu inte hade utvandrat från Afrika vid den tidpunkten, säger Werdelin.

Han tippar att det rör sig om den så kallade denisovamänniskan, den nyupptäckta asiatiska släktingen till neandertalarna.

– Det är fullt möjligt. Det kan vara så att denisovanerna lyckades ta sig över till Nordamerika och sedan dog ut där, säger han.

(TT)

Människor i Amerika

När människor vandrade in på västra halvklotet för första gången har länge varit en omstridd fråga.

De äldsta helt säkra fynden är cirka 15 000 år gamla. Därutöver finns det ett fåtal äldre fyndplatser med redskapsliknande föremål, bland andra Calico Hills i Kalifornien och Pedra Furada i Brasilien. Dessa är mellan 80 000 och 20 000 år gamla, men om lämningarna verkligen är redskap är högst osäkert.

Den nya upptäckten i Kalifornien kommer säkert också att ifrågasättas. Men om uppgifterna visar sig stämma kommer man att tvingas revidera alla uppgifter om vilka som var de första amerikanerna.

Källa: Nature

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024