loadingGrönsakshyllor gapar tomma i en brittisk livsmedelsaffär på grund av varubrist. Nu föreslår forskare att ransonering kan vara bra för klimatet. Foto: Daniel Leal/AFP via Getty images
Grönsakshyllor gapar tomma i en brittisk livsmedelsaffär på grund av varubrist. Nu föreslår forskare att ransonering kan vara bra för klimatet. Foto: Daniel Leal/AFP via Getty images
Utrikes

Forskare föreslår ransonering

Katabella Roberts

Engelska forskare menar att ransonering, som under andra världskriget, kan behövas för att rädda klimatet. Den här sortens ransonering har ”förbisetts som ett alternativ för att lindra klimatkrisen”, skriver man.


Forskarna, från universitetet i Leeds, publicerade sin artikel i tidskriften Ethics, Policy & Environment den 20 februari, och hävdar att ransonering kan hjälpa länder att minska koldioxidutsläpp ”snabbt och rättvist”.

”Våra argument i denna artikel bygger på ekonomisk analys och historisk forskning kring ransonering i Storbritannien under (och efter) de två världskrigen, och pekar ut lyckade exempel och korrigerar missuppfattningar”, står det i rapporten.

Enligt IPCC:s rapport om klimatförändringar från 2018 måste koldioxidutsläppen minskas med 45 procent fram till 2030 om man ska nå Parisavtalets mål om en ökning med 1,5 grader. Men enligt författarna av artikeln har de hittills prövade åtgärderna, som till exempel koldioxidskatt, drabbat ekonomiskt svaga och sårbara grupper ”oproportionerligt”.

Ransonering skulle vara en rättvis metod för att dela resurser och minska utsläpp, menar man, och pekar på vad man kallar ”framgången” under andra världskriget.

Den här politiken skulle genomföras som en del av vad författarna kallar ”ett bredare pluralistiskt svar på klimatförändringarna” och skulle kunna användas tillsammans med annonskampanjer där allmänheten informeras om den nuvarande situationen.

Våra argument bygger på ekonomisk analys och historisk forskning kring ransonering i Storbritannien under de två världskrigen.

Forskare från universitetet i Leeds, Storbritannien

Artikelns författare menar att regeringar skulle kunna börja med att begränsa prospektering efter olja, koldioxidintensiva odlingsmetoder och långa flygresor, samtidigt som man stänger ner kolgruvor, för att på så sätt skapa en bristsituation under den nuvarande energikrisen.

Efter det skulle man introducera ransonering gradvis för att hantera den följande bristen, så att alla får sina grundläggande behov tillgodosedda. Man föreslår två olika sätt som ransonering skulle kunna bedrivas på.

Det första innebär att man inför en ”sammanlagd koldioxidkvot” och delar ut ”koldioxidkort”, ungefär som bankkort, som skulle hålla koll på hur mycket man tillåts förbruka.

Det andra alternativet är att man ransonerar flera särskilt utvalda produkter. Till exempel kan man minska antalet långa flygresor en person får göra under ett år eller hur mycket bensin man får köpa under en månad.

Hushållsenergi, mat och kläder skulle också kunna ransoneras, skriver man, och tilllägger att även andra produkter skulle kunna ransoneras om man finner det lämpligt.

”Många av de saker som ransonerades under krigstid är faktiskt saker som man skulle kunna tänkas vilja ransonera som ett svar på klimatförändringarna”, står det.

Enligt erfarenheterna från andra världskriget så hjälpte det inte att be människor att frivilligt dra ner på sin konsumtion. Men när man tvångsransonerade ledde det till att varorna fördelades mer jämlikt, oavsett hur mycket pengar man hade, och undernäring minskade, trots bristerna.

Författarna noterar dock att människor i dag inte kanske skulle vara lika öppna för ransonering eftersom det finns ”ett överflöd av resurser” till skillnad från under kriget. Det här är dock en illusion, eftersom det kommer att behövas mer skogar och annat som kan fånga in koldioxidutsläpp, menar man.

I Storbritannien har ransonering dock redan blivit ett faktum åtminstone tillfälligt på grund av bristande tillgång på bland annat ägg, frukt och grönsaker.

På senare tid har dock skepsis mot de värsta klimatförutsägelserna och de mest drastiska åtgärdsförslagen växt, både bland experter och allmänhet. Den brittiske före detta högerpolitikern Nigel Farage var en av de som kritiserade den här artikeln efter att den fick uppmärksamhet i brittiska medier.

”Akademiker föreslår ransonering för att bekämpa klimatförändringarna! Flygresor, kött, bensin och till och med kläder ska ha en icke överlåtelsebar poäng som spåras på ett ’koldioxidkort’ i stället för ett bankkort. Det värsta är att de här galna idéerna snart kommer att bli allmänt accepterade”, skriver han på Twitter.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingGrönsakshyllor gapar tomma i en brittisk livsmedelsaffär på grund av varubrist. Nu föreslår forskare att ransonering kan vara bra för klimatet. Foto: Daniel Leal/AFP via Getty images
Grönsakshyllor gapar tomma i en brittisk livsmedelsaffär på grund av varubrist. Nu föreslår forskare att ransonering kan vara bra för klimatet. Foto: Daniel Leal/AFP via Getty images
Utrikes

Forskare föreslår ransonering

Katabella Roberts

Engelska forskare menar att ransonering, som under andra världskriget, kan behövas för att rädda klimatet. Den här sortens ransonering har ”förbisetts som ett alternativ för att lindra klimatkrisen”, skriver man.


Forskarna, från universitetet i Leeds, publicerade sin artikel i tidskriften Ethics, Policy & Environment den 20 februari, och hävdar att ransonering kan hjälpa länder att minska koldioxidutsläpp ”snabbt och rättvist”.

”Våra argument i denna artikel bygger på ekonomisk analys och historisk forskning kring ransonering i Storbritannien under (och efter) de två världskrigen, och pekar ut lyckade exempel och korrigerar missuppfattningar”, står det i rapporten.

Enligt IPCC:s rapport om klimatförändringar från 2018 måste koldioxidutsläppen minskas med 45 procent fram till 2030 om man ska nå Parisavtalets mål om en ökning med 1,5 grader. Men enligt författarna av artikeln har de hittills prövade åtgärderna, som till exempel koldioxidskatt, drabbat ekonomiskt svaga och sårbara grupper ”oproportionerligt”.

Ransonering skulle vara en rättvis metod för att dela resurser och minska utsläpp, menar man, och pekar på vad man kallar ”framgången” under andra världskriget.

Den här politiken skulle genomföras som en del av vad författarna kallar ”ett bredare pluralistiskt svar på klimatförändringarna” och skulle kunna användas tillsammans med annonskampanjer där allmänheten informeras om den nuvarande situationen.

Våra argument bygger på ekonomisk analys och historisk forskning kring ransonering i Storbritannien under de två världskrigen.

Forskare från universitetet i Leeds, Storbritannien

Artikelns författare menar att regeringar skulle kunna börja med att begränsa prospektering efter olja, koldioxidintensiva odlingsmetoder och långa flygresor, samtidigt som man stänger ner kolgruvor, för att på så sätt skapa en bristsituation under den nuvarande energikrisen.

Efter det skulle man introducera ransonering gradvis för att hantera den följande bristen, så att alla får sina grundläggande behov tillgodosedda. Man föreslår två olika sätt som ransonering skulle kunna bedrivas på.

Det första innebär att man inför en ”sammanlagd koldioxidkvot” och delar ut ”koldioxidkort”, ungefär som bankkort, som skulle hålla koll på hur mycket man tillåts förbruka.

Det andra alternativet är att man ransonerar flera särskilt utvalda produkter. Till exempel kan man minska antalet långa flygresor en person får göra under ett år eller hur mycket bensin man får köpa under en månad.

Hushållsenergi, mat och kläder skulle också kunna ransoneras, skriver man, och tilllägger att även andra produkter skulle kunna ransoneras om man finner det lämpligt.

”Många av de saker som ransonerades under krigstid är faktiskt saker som man skulle kunna tänkas vilja ransonera som ett svar på klimatförändringarna”, står det.

Enligt erfarenheterna från andra världskriget så hjälpte det inte att be människor att frivilligt dra ner på sin konsumtion. Men när man tvångsransonerade ledde det till att varorna fördelades mer jämlikt, oavsett hur mycket pengar man hade, och undernäring minskade, trots bristerna.

Författarna noterar dock att människor i dag inte kanske skulle vara lika öppna för ransonering eftersom det finns ”ett överflöd av resurser” till skillnad från under kriget. Det här är dock en illusion, eftersom det kommer att behövas mer skogar och annat som kan fånga in koldioxidutsläpp, menar man.

I Storbritannien har ransonering dock redan blivit ett faktum åtminstone tillfälligt på grund av bristande tillgång på bland annat ägg, frukt och grönsaker.

På senare tid har dock skepsis mot de värsta klimatförutsägelserna och de mest drastiska åtgärdsförslagen växt, både bland experter och allmänhet. Den brittiske före detta högerpolitikern Nigel Farage var en av de som kritiserade den här artikeln efter att den fick uppmärksamhet i brittiska medier.

”Akademiker föreslår ransonering för att bekämpa klimatförändringarna! Flygresor, kött, bensin och till och med kläder ska ha en icke överlåtelsebar poäng som spåras på ett ’koldioxidkort’ i stället för ett bankkort. Det värsta är att de här galna idéerna snart kommer att bli allmänt accepterade”, skriver han på Twitter.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024