loadingFeng Gao översatte några av Astrid Lindgrens barnböcker på 1980-talet och fick även tillfälle att träffa den svenska författarinnan. Foto: Privat
Feng Gao översatte några av Astrid Lindgrens barnböcker på 1980-talet och fick även tillfälle att träffa den svenska författarinnan. Foto: Privat
Debatt

Översättare: Astrid Lindgren behandlas illa i Kina

Feng Gao

Jag översatte Astrid Lindgrens Stora Emilboken 1984, När lilla Ida skulle göra hyss 1985 och Rasmus på luffen 1986. Jag fick träffa Astrid två gånger. Hon kokade kaffe åt mig och tog bilder med mig. Hon uppskattade mina översättningar och gav mig sina nya böcker. Jag, liksom miljontals läsare, älskar henne oerhört. Jag vill därför göra allt för att skydda Astrid Lindgren och hennes författarskap.


Astrid Lindgren blev känd i Kina först på 1980-talet när Kina började öppna sig mot omvärlden. Då fanns fyra översättare och tre stora förlag som konkurrerade med varandra. Mot slutet av 1980-talet blev nästan alla hennes kapitelböcker översatta. 1992 gick Kina med i World Copyright Convention. Ett par år senare köpte Kinas förlag för ungdom och barn rättigheterna till Lindgrens böcker.

Då kom Li Zhiyi som hjälpte till med att förmedla kontakten med förlaget och sade att Lindgrens agent ville att ingen annan än han skulle översätta Astrid Lindgren i fortsättningen. Förlaget hade inget annat val än att gå med på det enligt den ansvariga redaktören Xu. Men företrädaren för Astrid Lindgren AB sade att de aldrig rekommenderade någon översättare till förlaget.

Det kinesiska förlaget för ungdom och barn började ge ut Lis översättning i stor skala. När jag fick läsa hans Emilbok 2010 blev jag både chockad och ledsen. Jag tog med de större felaktigheterna i översättningen och åkte till förlaget.

Som vi vet gjorde Emil i Lönneberga jämt en massa hyss. Byborna blev så arga på det att de bad Emils mamma att skicka Emil till Amerika. Men Astrid gillade inte detta. Redan i början av Emilboken skrev hon: ”Tänk, om de hade vetat att Emil skulle bli ordförande i kommunalnämnden när han blev stor!” Men Li översatte kommunalnämnden till grannskapskommittén, en institution som varken fanns i Sverige eller i Kina då!

Emil fick aldrig bli ordförande i kommunalnämnden, utan bara ordförande i en grannskapskommitté när han blev stor.

I boken finns en annan figur: Kommandoran. Astrid sade att hon var en oförskämd och girig kvinna. Men Li förvandlade denna tyrann till en kvinnlig arbetsledare.

I boken uppskattade Astrid Emils nykterhetslöfte: ”De där fina orden betydde att Emil aldrig i sitt liv skulle smaka någon sprit.” Men översättaren lade till något i texten: ”De där fina orden betydde att Emil aldrig i sitt liv skulle smaka någon starksprit.” Med detta ord förlöjligade han hela Emils berättelse.

När mamma och Emil kom tillbaka från godtemplarhuset sjöng Lina för sig själv: ”Mor hans tog med han till godtemplarhuset, och där blev det folk utav ett fyllesvin … .” Det är lite elakt sagt men sant. Översättaren ändrade dock texten till sin motsats: ”Hans mor tog honom med till godtemplarhuset, och där blev folk till fyllesvin.”

När Emils pappa försökte bli fri från grodan i stöveln, sparkade han åt olika håll. Kaffepannan fick sig en spark så att den for omkull, och hade inte Emil varit så kvick och rest upp den så skulle de fått ha kafferast utan kaffe. Men översättaren sade däremot att Emil inte hann resa upp kaffepannan De fick inget kaffe att dricka den här gången.

Det står i boken att Emil låste in sig i ”snickerboa” så snart han kom hem från auktionen. Så fort Bastefallarn hade gett sig iväg, skyndade Emils pappa till snickarboden för att släppa ut Emil. Men översättaren sade att så fort Bastefallarn hade gett sig i väg, skyndade Emil tillbaka till snickarboden.

När tjuven Sparven fördes bort av polisen i Hultsfred skrev Astrid: ”Det blev slut på allt stjälande i Småland. Jojo, så kan det gå!” Men översättaren sade: ”Det blev slut på allt stjälande i Småland. Nej då. Så kan man inte säga, det finns kanske kvar.” Han motsatte sig öppet Astrid gång på gång.

 

Feng Gao kritiserar senare översättningar av Astrid Lindgrens böcker till kinesiska för faktafel och språkliga brister. Foto: Privat

Redaktörerna förstod genast problemet. Men de var rädda om förlagets anseende och för eventuell kostnad för omtryck.

Svenska ambassaden i Beijing var aktiv.

Jag pratade då med svenska ambassadören och kulturattachén, som båda förstod kinesiska. De rapporterade genast hem om problemet. Ett par sammanträden med en grupp sinologer ägde rum i Stockholm sommaren 2011. De fick uppdraget att granska Lis översättningar.

Redaktörerna förstod genast problemet. Men de var rädda om förlagets anseende och för eventuell kostnad för omtryck.

En känd sinolog var huvudman för sammanträdena. Ingen visste att han hade en relation till Li. Han skrev i tysthet till det kinesiska förlaget och sade att Lis översättningar inte hade några sakfel utan endast vissa fel i grammatik och tempus. Detta enligt källor på förlaget.

Även om sinologens kinesiska inte var helt tillförlitlig kunde han säkert skilja mellan jorden och Saturnus, mellan grisfötter och gristarmar, mellan stå och sitta – ord som översättaren tagit fel på.

Med sinologens beskydd fortsatte förlaget trycka Lis översättningar i stor skala. Flera översättningar utgavs till och med i 20 upplagor.

Under tiden bläddrade jag i Lis andra översättningar. Det var inte bättre där. Här följer några få exempel ur det omfattande materialet:

I Bröderna Lejonhjärta är Sofia folkledare i kampen mot tyrannen i grannlandet. När Jonatan presenterar sin lillebror för Sofia nickar hon ganska naturligt. Men översättaren bytte ut nicka mot niga så att Sofia fick niga för en tioårig pojke!

I en brutal tvekamp om befälet i Ronja Rövardotter besegrar Mattis Borka. Han säger därför till Borka: ”Mitt ord gäller över ditt från och med nu, det vet du!” Men i översättningen säger Mattis dock: ”Mitt ord är lika giltigt som ditt från och med nu!”

För att bekämpa riddar Kato behövde Mio ett svärd som kunde skära genom sten eftersom Kato hade ett stenhjärta. Men översättaren sade att Mio behövde ett svärd som kunde skära järn som lera. Ett sådant svärd kan vara vasst men det duger inte till att döda Kato.

Jag hade inte tid att läsa genom alla hans översättningar. Men jag vågar påstå att det finns pinsamma felaktigheter och förvrängningar överallt i Lis översättningar.

Jag skrev många brev till Astrid Lindgren AB och informerade dem om Lis översättningsproblem. Lindgrens agent konsulterade därför en lärare i kinesiska vid Stockholms universitet. Läraren drog slutsatsen att misstagen i översättningarna var så allvarliga att de måste rättas. Lindgrens agent insisterade därför på en korrektion med stöd av konsultens bedömning. Det dröjde dock till 2015 innan förlaget började med rättningen.

Problemet är att läraren inte hann läsa texterna noga, så många misstag, även många allvarliga, blev kvar. Det kinesiska förlaget korrigerade översättningarna efter Lindgrens agents begäran, dock i all tysthet och i samband med en nyutgivning så att läsarna inte fick kännedom om de tidigare felen.

Varken upphovsrättsägaren eller förlaget informerade mig om denna utveckling. Jag fortsatte dock kampen till försvar för Astrid Lindgren. Jag skickade mina kommentarer till svensk press för att få stöd. Förutom från en liten tidning fick jag inga svar. I Kina gick det bättre. En välkänd webbplats, ”Översättningskrets”, publicerade min uppsats. Och professor Shi Qine, vinnare av HC Andersen-priset, tog med min kommentar i sin bok From Homers Epic till Norwegian Forest, utgiven 2016 av Xiyuan Publishing House. Men översättaren Li svarade aldrig på min kommentar och kritik.

Många misstag finns kvar i alla hans översättningar, även i 2018 års reviderade upplaga av Emilboken. Med dessa och andra felaktigheter förblir Emilboken en konstig berättelse för de kinesiska barnen.

Till exempel blev Emil även i den reviderade översättningen ordförande i en grannskapskommitté när han blev stor.

Översättaren fortsatte att motsätta sig Astrids konstaterande att det efter Sparvens gripande blev det slut på allt stjälande i Småland.

I boken bad Emil: ”Käre Gud, gör så att jag slutar med mina hyss!” Men i översättningen lovade Emil att han skulle sluta med sina hyss själv.

Översättaren insisterade på att Kommandoran i fattighuset var en vanlig arbetsledare, och så vidare.

Min kamp för Lindgrens författarskap har fått brett stöd av läsarna. En kvinna berättade att hon hade läst min Emilbok många gånger som liten flicka. Senare ville hon läsa boken för sina barn. Då kände hon inte igen Emil. När hon fick läsa min kommentar på webbsidan Översättarkrets, förstod hon att det fanns två Emilböcker som gav helt olika bild av Emil. Många läsare uppmanar mig att kämpa för att ta tillbaka mina översättningsrättigheter. Bara min översättning kan ge barnen en ärlig, hjärtemodig och äkta Emil, säger de.

Jag har skrivit till Astrid Lindgren AB flera gånger och bett om medgivande för återutgivande av mina Emilböcker. De har tyvärr inte givit något besked än. 

Feng Gao
Före detta kinesisk diplomat, översättare av Astrid Lindgren

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFeng Gao översatte några av Astrid Lindgrens barnböcker på 1980-talet och fick även tillfälle att träffa den svenska författarinnan. Foto: Privat
Feng Gao översatte några av Astrid Lindgrens barnböcker på 1980-talet och fick även tillfälle att träffa den svenska författarinnan. Foto: Privat
Debatt

Översättare: Astrid Lindgren behandlas illa i Kina

Feng Gao

Jag översatte Astrid Lindgrens Stora Emilboken 1984, När lilla Ida skulle göra hyss 1985 och Rasmus på luffen 1986. Jag fick träffa Astrid två gånger. Hon kokade kaffe åt mig och tog bilder med mig. Hon uppskattade mina översättningar och gav mig sina nya böcker. Jag, liksom miljontals läsare, älskar henne oerhört. Jag vill därför göra allt för att skydda Astrid Lindgren och hennes författarskap.


Astrid Lindgren blev känd i Kina först på 1980-talet när Kina började öppna sig mot omvärlden. Då fanns fyra översättare och tre stora förlag som konkurrerade med varandra. Mot slutet av 1980-talet blev nästan alla hennes kapitelböcker översatta. 1992 gick Kina med i World Copyright Convention. Ett par år senare köpte Kinas förlag för ungdom och barn rättigheterna till Lindgrens böcker.

Då kom Li Zhiyi som hjälpte till med att förmedla kontakten med förlaget och sade att Lindgrens agent ville att ingen annan än han skulle översätta Astrid Lindgren i fortsättningen. Förlaget hade inget annat val än att gå med på det enligt den ansvariga redaktören Xu. Men företrädaren för Astrid Lindgren AB sade att de aldrig rekommenderade någon översättare till förlaget.

Det kinesiska förlaget för ungdom och barn började ge ut Lis översättning i stor skala. När jag fick läsa hans Emilbok 2010 blev jag både chockad och ledsen. Jag tog med de större felaktigheterna i översättningen och åkte till förlaget.

Som vi vet gjorde Emil i Lönneberga jämt en massa hyss. Byborna blev så arga på det att de bad Emils mamma att skicka Emil till Amerika. Men Astrid gillade inte detta. Redan i början av Emilboken skrev hon: ”Tänk, om de hade vetat att Emil skulle bli ordförande i kommunalnämnden när han blev stor!” Men Li översatte kommunalnämnden till grannskapskommittén, en institution som varken fanns i Sverige eller i Kina då!

Emil fick aldrig bli ordförande i kommunalnämnden, utan bara ordförande i en grannskapskommitté när han blev stor.

I boken finns en annan figur: Kommandoran. Astrid sade att hon var en oförskämd och girig kvinna. Men Li förvandlade denna tyrann till en kvinnlig arbetsledare.

I boken uppskattade Astrid Emils nykterhetslöfte: ”De där fina orden betydde att Emil aldrig i sitt liv skulle smaka någon sprit.” Men översättaren lade till något i texten: ”De där fina orden betydde att Emil aldrig i sitt liv skulle smaka någon starksprit.” Med detta ord förlöjligade han hela Emils berättelse.

När mamma och Emil kom tillbaka från godtemplarhuset sjöng Lina för sig själv: ”Mor hans tog med han till godtemplarhuset, och där blev det folk utav ett fyllesvin … .” Det är lite elakt sagt men sant. Översättaren ändrade dock texten till sin motsats: ”Hans mor tog honom med till godtemplarhuset, och där blev folk till fyllesvin.”

När Emils pappa försökte bli fri från grodan i stöveln, sparkade han åt olika håll. Kaffepannan fick sig en spark så att den for omkull, och hade inte Emil varit så kvick och rest upp den så skulle de fått ha kafferast utan kaffe. Men översättaren sade däremot att Emil inte hann resa upp kaffepannan De fick inget kaffe att dricka den här gången.

Det står i boken att Emil låste in sig i ”snickerboa” så snart han kom hem från auktionen. Så fort Bastefallarn hade gett sig iväg, skyndade Emils pappa till snickarboden för att släppa ut Emil. Men översättaren sade att så fort Bastefallarn hade gett sig i väg, skyndade Emil tillbaka till snickarboden.

När tjuven Sparven fördes bort av polisen i Hultsfred skrev Astrid: ”Det blev slut på allt stjälande i Småland. Jojo, så kan det gå!” Men översättaren sade: ”Det blev slut på allt stjälande i Småland. Nej då. Så kan man inte säga, det finns kanske kvar.” Han motsatte sig öppet Astrid gång på gång.

 

Feng Gao kritiserar senare översättningar av Astrid Lindgrens böcker till kinesiska för faktafel och språkliga brister. Foto: Privat

Redaktörerna förstod genast problemet. Men de var rädda om förlagets anseende och för eventuell kostnad för omtryck.

Svenska ambassaden i Beijing var aktiv.

Jag pratade då med svenska ambassadören och kulturattachén, som båda förstod kinesiska. De rapporterade genast hem om problemet. Ett par sammanträden med en grupp sinologer ägde rum i Stockholm sommaren 2011. De fick uppdraget att granska Lis översättningar.

Redaktörerna förstod genast problemet. Men de var rädda om förlagets anseende och för eventuell kostnad för omtryck.

En känd sinolog var huvudman för sammanträdena. Ingen visste att han hade en relation till Li. Han skrev i tysthet till det kinesiska förlaget och sade att Lis översättningar inte hade några sakfel utan endast vissa fel i grammatik och tempus. Detta enligt källor på förlaget.

Även om sinologens kinesiska inte var helt tillförlitlig kunde han säkert skilja mellan jorden och Saturnus, mellan grisfötter och gristarmar, mellan stå och sitta – ord som översättaren tagit fel på.

Med sinologens beskydd fortsatte förlaget trycka Lis översättningar i stor skala. Flera översättningar utgavs till och med i 20 upplagor.

Under tiden bläddrade jag i Lis andra översättningar. Det var inte bättre där. Här följer några få exempel ur det omfattande materialet:

I Bröderna Lejonhjärta är Sofia folkledare i kampen mot tyrannen i grannlandet. När Jonatan presenterar sin lillebror för Sofia nickar hon ganska naturligt. Men översättaren bytte ut nicka mot niga så att Sofia fick niga för en tioårig pojke!

I en brutal tvekamp om befälet i Ronja Rövardotter besegrar Mattis Borka. Han säger därför till Borka: ”Mitt ord gäller över ditt från och med nu, det vet du!” Men i översättningen säger Mattis dock: ”Mitt ord är lika giltigt som ditt från och med nu!”

För att bekämpa riddar Kato behövde Mio ett svärd som kunde skära genom sten eftersom Kato hade ett stenhjärta. Men översättaren sade att Mio behövde ett svärd som kunde skära järn som lera. Ett sådant svärd kan vara vasst men det duger inte till att döda Kato.

Jag hade inte tid att läsa genom alla hans översättningar. Men jag vågar påstå att det finns pinsamma felaktigheter och förvrängningar överallt i Lis översättningar.

Jag skrev många brev till Astrid Lindgren AB och informerade dem om Lis översättningsproblem. Lindgrens agent konsulterade därför en lärare i kinesiska vid Stockholms universitet. Läraren drog slutsatsen att misstagen i översättningarna var så allvarliga att de måste rättas. Lindgrens agent insisterade därför på en korrektion med stöd av konsultens bedömning. Det dröjde dock till 2015 innan förlaget började med rättningen.

Problemet är att läraren inte hann läsa texterna noga, så många misstag, även många allvarliga, blev kvar. Det kinesiska förlaget korrigerade översättningarna efter Lindgrens agents begäran, dock i all tysthet och i samband med en nyutgivning så att läsarna inte fick kännedom om de tidigare felen.

Varken upphovsrättsägaren eller förlaget informerade mig om denna utveckling. Jag fortsatte dock kampen till försvar för Astrid Lindgren. Jag skickade mina kommentarer till svensk press för att få stöd. Förutom från en liten tidning fick jag inga svar. I Kina gick det bättre. En välkänd webbplats, ”Översättningskrets”, publicerade min uppsats. Och professor Shi Qine, vinnare av HC Andersen-priset, tog med min kommentar i sin bok From Homers Epic till Norwegian Forest, utgiven 2016 av Xiyuan Publishing House. Men översättaren Li svarade aldrig på min kommentar och kritik.

Många misstag finns kvar i alla hans översättningar, även i 2018 års reviderade upplaga av Emilboken. Med dessa och andra felaktigheter förblir Emilboken en konstig berättelse för de kinesiska barnen.

Till exempel blev Emil även i den reviderade översättningen ordförande i en grannskapskommitté när han blev stor.

Översättaren fortsatte att motsätta sig Astrids konstaterande att det efter Sparvens gripande blev det slut på allt stjälande i Småland.

I boken bad Emil: ”Käre Gud, gör så att jag slutar med mina hyss!” Men i översättningen lovade Emil att han skulle sluta med sina hyss själv.

Översättaren insisterade på att Kommandoran i fattighuset var en vanlig arbetsledare, och så vidare.

Min kamp för Lindgrens författarskap har fått brett stöd av läsarna. En kvinna berättade att hon hade läst min Emilbok många gånger som liten flicka. Senare ville hon läsa boken för sina barn. Då kände hon inte igen Emil. När hon fick läsa min kommentar på webbsidan Översättarkrets, förstod hon att det fanns två Emilböcker som gav helt olika bild av Emil. Många läsare uppmanar mig att kämpa för att ta tillbaka mina översättningsrättigheter. Bara min översättning kan ge barnen en ärlig, hjärtemodig och äkta Emil, säger de.

Jag har skrivit till Astrid Lindgren AB flera gånger och bett om medgivande för återutgivande av mina Emilböcker. De har tyvärr inte givit något besked än. 

Feng Gao
Före detta kinesisk diplomat, översättare av Astrid Lindgren

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024