När Waxholmsbåten Blidösund passerade på fjärden nedanför Jussi Björlings gula sommarställe, lät kaptenen ångvisslan ljuda för att skicka en hälsning till nationalklenoden. Låt ”Till Havs” ljuda i helgen för den rätta semester- och sommarkänslan.
I ett P2-program från början av 2000-talet förklarade en halsexpert Jussis sångteknik: En ton består av en ton och mängder av övertoner, och enligt docenten gjorde Björling allt rätt i förstärkandet av övertonerna, vilket resulterade i den så vackra rösten. Hur kan det någonsin bli mer svensk sommarstämning än ”Till Havs”? Jussis överjordiska stämma, så kraftfull, men samtidigt så kristallklar och med den unika timbren, i perfekt samklang med den poetiska, frihetstörstande texten. Allt detta ställer upp hjärtat och fosterlandskänslan på vid gavel. Även om du befinner dig mitt i en storstad, öppna upp ett fönster, skruva upp ”Till Havs” på maxvolym. Strunta i om grannarna kommer att sluta hälsa. Med ”Till Havs” befinner du dig ändå i en stuga ute i Stockholms skärgård, där du bor granne med Gud.

Packa pappas kappsäck. Familjen Björling på Stockholms Centralstation, 1938. Måhända på väg ut till sommarstället på Siarö, där Jussi lät bygga en inspelningsstudio för att kunna tillbringa ännu mer tid där han trivdes som allra bäst. Foto: Stadsmuseet i Stockholm