Vilka åsikter är ”extrema”? Och vad innebär det när man som hel person stämplas som ”extremist”? Under lördagen den 13 september demonstrerade ett okänt men mycket stort antal engelsmän på Londons gator för att protestera mot landets invandringspolitik. I svenska medier beskrevs demonstrationerna med orden ”högerextrem”, ”högerextremister” och varianter därav, närmast som ett mantra.
Den mördade konservative aktivisten Charlie Kirk har beskrivits med många olika negativt laddade ord, inklusive ”högerextrem” i svenska medier. Medborgarjournalisten Nick Alinia beskrevs i många medier som ”högerextrem” i drevet mot honom och SD-politikern Jessica Stegrud.
Det finns mycket att säga om vad som är en rimlig definition av ”extremism”, från olika perspektiv. Om ”extremism” är något annat än ett rent skällsord, om det faktiskt betyder att något är (för) långt ut på ett tänkt politiskt spektrum, så måste man så klart i nästa steg klargöra vad detta spektrum baseras på. Om vi tänker oss att det inte baseras på den enskildes subjektiva åsikter och känslor, kan man tänka sig att det handlar om endera ett spektrum som försöker fånga upp alla svenskars åsikter, eller ett som försöker fånga upp olika befintliga politiska yttringar.
