Guangxi-regionens högsta politiska ledare utreds för korruption. Kinaexperter tror att hanteringen av fallet signalerar att regimen nu mer aktivt driver ”antikorruptionskampanjer” för att komma över partitjänstemäns förmögenheter.
Lan Tianli, 62, som varit ordförande för regionstyret i Guangxi i södra Kina sedan 2021, anklagas för ”allvarliga brott mot disciplin och lag”, enligt ett uttalande den 16 maj från Centrala disciplinnämnden, Kinas högsta antikorruptionsmyndighet.
Lan är den andra ledaren på provinsnivå som blir föremål för utredning på mindre än två månader. Shanxis guvernör Jin Xiangjun blev föremål för utredning i april. I Kinas autonoma regioner, som Guangxi, motsvarar en regeringsordförande, som Lan var, samma position som en provinsguvernör, som Jin var.
Mellan den 9 och 14 maj avsattes fyra höga chefer i Guangxi från sina poster, däribland en biträdande partichef för regionens politiskt-rättsliga utskott och vice borgmästaren i staden Qinzhou.
Enligt kinesiska statliga medier har även Lans familjemedlemmar hamnat under lupp. Ekonominyhetsmediet Caixin rapporterar att både hans fru och bror är under utredning, vilket tyder på att myndigheterna utvidgar korruptionsutredningarna till att omfatta släktingar i ett försök att avslöja dolda tillgångar.
Den politiske analytikern Zhang Tianliang säger i ett Youtube-program att hanteringen av Lans fall signalerar en förändring i den kinesiske ledaren Xi Jinpings kampanj mot korruption, som nu verkar gå in i en ny fas med fokus på regionala tjänstemän, deras familjeband och tillgångar.
– Lans fall speglar en växande trend av omfattande korruptionsutredningar som riktar sig mot nätverk av sammankopplade tjänstemän. Lokala tjänstemän fungerar ofta som sammankopplade klickar, där en persons fall kan dra hela gruppen med sig, säger Zhang.
Han påpekar att detta mönster också var tydligt i den tidigare utrensningen av den kinesiska militärens raketstyrka, när över tio högt uppsatta befälhavare hamnade under utredning, vilken inleddes sommaren 2023 och fortsatte in på följande år.
Dessutom noterar Zhang att den utvidgade utredningen av familjemedlemmar tyder på att antikorruptionsinsatserna inte längre enbart är inriktade på att straffa enskilda tjänstemän utan på att avslöja dolda tillgångar.
– Myndigheterna försöker återfå så mycket olaglig förmögenhet som möjligt för att lindra det finansiella trycket på landet, säger han.
Enligt kinesisk lag konfiskeras vanligtvis alla personliga tillgångar från tjänstemän som dömts för korruption. I ett uppmärksammat fall dömdes den tidigare vice centralbankschefen Fan Yifei i oktober 2024 till döden med två års uppskov för att ha tagit emot mutor mellan 1993 och 2022. Myndigheterna uppgav att han samlat på sig nästan 400 miljoner yuan (cirka 530 miljoner kronor) i olagliga vinster, och alla spårbara tillgångar beslagtogs.
Zhangs analys stämmer väl överens med vad den kinesiske dissidenten Yuan Hongbing tidigare berättat för den kinesiskspråkiga upplagan av Epoch Times. Med hänvisning till en källa från de högsta skikten inom det kinesiska kommunistpartiet (KKP) avslöjade han att den nuvarande fasen av kampanjen drivs mer av ekonomiska än av politiska mål.
– Antikorruptionskampanjen handlar nu om att skaffa pengar för att täcka budgetunderskott, sade Yuan, en före detta professor i juridik vid Pekinguniversitetet som för närvarande lever i exil i Australien.
– Många lokala myndigheter har redan ekonomiska problem.
Med USA:s höjda tullar och Kinas exportnedgång är det ekonomiska trycket enormt.
