Det låga barnafödandet i Sverige riskerar på sikt att skapa kris i välfärdssamhället, det slår en första delredovisning av regeringens utredning fast.

– När det nu föds färre barn blir det också tydligt hur beroende världen är av barnen, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Regeringen tillsatte utredningen sedan barnafödandet i fjol gått ned till 1,4 barn per kvinna – den lägsta siffran sedan mätningarna inleddes på 1700-talet.

För en hållbar befolkningsutveckling krävs 2,1 barn per kvinna, enligt Forssmed.

– En förändrad demografi är inte bara ett avlägset framtidsscenario, det händer här och nu, säger Forssmed på en pressträff.

Värsta scenariot

Den del av utredningen som nu presenteras har inte tittat på varken orsaker eller åtgärder utan konsekvenser av olika nivåer av barnafödande.

– I värsta fall kan vi hamna i ett scenario där befolkningen minskar med fyra miljoner (fram till år 2100), säger utredare Åsa Hansson, docent i nationalekonomi.

I det värsta scenariot försvinner även mer än halva bnp, enligt Åsa Hansson.

Enligt Hansson kommer de demografiska utmaningarna påverka såväl finanspolitiken som penningpolitiken och den offentliga sektorn kommer att kräva omfattande anpassning.

– Som socialministern sade ser vi det redan nu inom förskolan och barnomsorgen att de läggs ned och det kommer få dominoeffekt i hela samhället, säger Hansson.

Ingen global lösning

Hansson påpekar att minskat barnafödande är ett globalt problem. Någon lösning över landsgränser, exempelvis inom EU, är dock inte fokus för utredningen enligt ministern.

– Det finns ett önskemål att vi hittar ett recept för att vi i Sverige ska lyckas ta oss an den här utmaningen, säger Forssmed.

På fråga om vad regeringen gör för att tackla utmaningen här och nu lyfter socialministern fram förbättrad hushållsekonomi för barnfamiljer från årsskiftet och ökad småhusproduktion.

Utredningens uppdrag har förlängts till 2028.