Med stängda kärnkraftverk får det tyska samhället ofta brist på elenergi. Det försöker det tyska parlamentet (Bundestag) och den tyska regeringen möta med dels vind- och solenergi, dels energi från förbränning av kolhaltiga bränslen ur marken.
Men det blåser inte alltid lagom och är ofta natt eller molnigt. Då blir det varken vind- eller solkraft. Tyskland behöver dock el dygnet runt, året runt. Utan kärnkraft tvingas Tyskland därför använda den kolbaserade energi de tidigare har tagit avstånd från.
Sådan energi är dels kolkraft från egna fyndigheter, dels gas- och oljekraft från andra länder. Men det räcker inte heller för behovet, särskilt inte för behovet av el dygnet runt och året runt. Dock ger vindkraft ibland mer el än vad som behövs, eftersom det ibland blåser ”för mycket”.
Energi- och ekonomiprofessorn Fritz Vahrenholt redovisar hur tysk energipolitik utan kärnkraft drabbar tysk elförsörjning. Vintertid förbrukar Tyskland 3-5 TWh naturgas per dag beroende på lufttemperatur. Mer går åt i kallare väder.
Per rörledning (pilelines) importeras 2,7 TWh per dag främst från Norge, Nederländerna, Frankrike och Belgien. Per båt importeras 0-0,6 TWh främst från USA. Från egna gaslager tas 0,4-1 TWh. Total försörjning är alltså 3,5-4,3 TWh per dag.
Akut brist kan tvinga Tyskland att koppla bort hushåll och företag från nätet.
Det kunde möjligen räcka, men rörledningar är känsliga för kyla och sabotage. Import från USA är politiskt osäker. Egna gaslager börjar tryta, och Tyskland utvinner ingen egen gas. Akut brist kan tvinga Tyskland att koppla bort hushåll och företag från nätet.
Då siktar Tyskland på att lagra överproduktion av el på olika sätt. Ett är att pumpa upp vatten till högre nivå för att senare kunna alstra el med vattenkraft. Men det kräver energi först och ger marginellt utbyte.
Ett annat sätt att lagra el är i batterier. Men sådana räcker inte långt för alla behov. De kräver enorma mängder material, inte minst dyra och sällsynta metaller i konkurrens med andra angelägna behov. Det gäller även batterifordon.
I stället hoppas Tyskland att kunna lagra el i form av vätgas. Men sådan finns inte fritt i naturen utan måste först framställas. Det görs på två mycket dyra och energikrävande sätt. Båda kräver mer energi än vad producerad vätgas kan bära. Än mer energi kräver lagring och hantering av framställd vätgas, antingen vid 253 minusgrader (bara 20 grader över absoluta nollpunkten) eller under minst 200 atmosfärers tryck. Dyrt och farligt.
Problemet är detsamma i Sverige. Men osäkra politiker följer en okunnig opinion av överdriven rädsla för dels kärnkraft, dels kolbaserad energi ur marken. Frågan är om information räcker och hjälper till för att landet ska få en klokare energipolitik.
Kanske behövs en riktig energi- och resurskris för att väcka den sovande opinion som i sin tur kan väcka politiker?
Tege Tornvall
Journalist
