Kina prioriterar att ta kontroll över Taiwan utan militär makt. Det är den amerikanska regeringens bedömning. Experter varnar nu för en intensifierad gråzonstaktik, politisk infiltration och kognitiv krigföring från regimen i Peking.

Den samlade amerikanska underrättelsetjänsten (IC) publicerade sin årliga hotbedömning för 2026 den 18 mars, där man beskriver globala säkerhetsrisker för USA:s intressen, inklusive Kinas hot mot Taiwan.

Taiwan är en självstyrande demokrati som aldrig har styrts av det kinesiska kommunistpartiet (KKP). Men regimen i Peking hävdar att ön är kinesiskt territorium och utesluter inte militärt våld för att ta makten över den.

IC-rapportens slutsats är att Kina föredrar att ”uppnå återförening utan användning av våld, om möjligt”, även om man upprätthåller sitt hot om en väpnad attack mot Taiwan. Rapportens författare bedömer att de kinesiska myndigheterna för närvarande inte planerar att genomföra en invasion av Taiwan under 2027, och att de inte heller har någon fast tidsplan för att genomföra en annektering. Man beskriver dock att Kinas militär, Folkets befrielsearmé‚ fortsätter att utveckla militära planer och kapacitet för en invasion om kommunistpartiet skulle ändra sig.

I rapporten står att Kinas offentliga linje är att man ska ha kontroll över Taiwan för att uppnå målet om ”nationell förnyelse” senast 2049 – 100-årsjubileet av Folkrepubliken Kinas grundande.

Om Kina beslutar att sätta in militär kommer man att utvärdera flera kritiska variabler, däribland militärens beredskap, Taiwans politiska klimat och sannolikheten för ett militärt ingripande från USA:s sida, konstaterar rapporten.

Gråzonsoperationer är kostnadseffektiva.

Dennis Weng Lu-chungDocent i statsvetenskap, Sam Houston State University

Resultatet ger en annan bedömning än Pentagons årliga översyn för 2025, som anger att den kinesiska militären siktar på att ha kapacitet att utkämpa och vinna ett krig om Taiwan senast 2027.

Dennis Weng Lu-chung, docent i statsvetenskap vid Sam Houston State University, säger till Epoch Times att IC-rapporten inte betyder att USA:s regering anser att Taiwan inte står inför någon risk under de kommande ett till två åren. Vad man snarare klargör är att det omtalade året 2027 sannolikt inte är förutbestämt för någon militär insats.

– Anledningarna är bland annat att Peking inser att en amfibieinvasion är mycket svår och medför enorma risker, samt att kostnaderna för ett krig är enorma, säger han.

Rapporten visar också att USA anser att Kinas militär fortfarande saknar den nödvändiga förmågan, enligt Weng.

– Sammantaget finns helt enkelt inte de nödvändiga förutsättningarna och incitamenten för att inleda en offensiv mot Taiwan på kort sikt.

Yeh Yao-yuan, professor i internationella studier vid University of St. Thomas i Houston, menar att Kinas krympande globala marknadsandel sedan handelskriget mellan USA och Kina 2018 och den interna politiska instabiliteten inom militären är nyckelfaktorer bakom den förändrade amerikanska bedömningen.

– Utrensningen av generaler är ett enormt slag mot befälsstrukturen, vilket får USA att bedöma att Folkets befrielsearmé just nu inte kan genomföra större taktiska insatser på ett effektivt sätt, säger han till Epoch Times.

– Dessutom, med tanke på Kinas hackande ekonomi, kvarstår frågan om hur mycket KKP faktiskt kan lägga på en militär expansion. En del tyder på att tidigare beräkningar om en invasion 2027 var överdrivna.

Men även om KKP inte planerar någon omedelbar invasion har man intensifierat sina gråzonstaktiker runt Taiwan alltsedan den dåvarande talmannen i det amerikanska representanthuset Nancy Pelosi besökte ön 2022. Med gråzonstaktik menas ett offensivt agerande som ändå ligger under tröskeln för krig.

Till exempel omringade Kinas flotta Taiwan från den 29 till den 31 december, för sjunde gången sedan augusti 2022.

Yeh säger att Kina använder dessa övningar för att gradvis normalisera bilden av vattnen kring Taiwan som kinesiskt territorium snarare än att inleda en fullskalig attack.

– Om det internationella samfundet accepterar dessa omringningsövningar utan protester kan KKP så småningom hävda att den globala tystnaden innebär ett erkännande av dess suveränitet över Taiwan. Det här utgör en stor risk, säger han.

De ständiga militärövningarna syftar enligt Yeh till att avtrubba den taiwanesiska allmänheten, vilket potentiellt kan få medborgarna att felbedöma framtida storskaliga hot och ifrågasätta regeringens beslut gällande försvar.

– Om taiwaneserna slutar bry sig om [den kinesiska] regimens manövrer kommer de att bli tagna på sängen när en konflikt bryter ut. Det här är Kinas mål.

Weng menar att Kinas eskalerande aktiviteter runt ön under de senaste åren fungerar som ett konstant tryck och ett slags testverksamhet snarare än rena maktdemonstrationer.

– Gråzonsoperationer är kostnadseffektiva, kumulativa och mycket kontrollerbara, vilket gör det möjligt för militären att gradvis sudda ut gränserna och testa reaktioner med hjälp av flygplan, kustbevakningsfartyg och övningar. På lång sikt omformar detta inte bara status quo [mellan Taiwan och Kina] utan ökar också risken för felbedömningar och konflikt.

Weng tror dessutom att vi kommer att få se försök till politisk infiltration av Taiwan.

– De senaste spionerifallen visar att KKP riktar in sig på individer och grupper över hela det politiska spektrumet som är ”vinstdrivna och lättmanipulerade”, vilket gör det möjligt för Peking att störa Taiwans regering och politiska verksamhet, säger han.

Taiwans åklagarmyndighet i Qiaotoudistriktet anklagade i januari en journalist från Chung T’ien Television (CTiTV) – ett taiwanesiskt mediebolag känt för sin prokinesiska hållning – för att ha betalat militärer i aktiv tjänst för underrättelseinformation, som sedan vidarebefordrades till kinesiska medborgare.

Yeh säger att KKP också försöker infiltrera Taiwans politiska landskap genom att finansiera och i hemlighet påverka Kinavänliga politiska partier för att blockera lagstiftning som gynnar Taiwans regering.

– Till exempel fördröjer vissa taiwanesiska politiska partier öppet godkännandet av statsbudgeten för att lamslå regeringens verksamhet, men de vågar inte agera alltför öppet till Pekings fördel, eftersom majoriteten av taiwaneserna inte vill se någon återförening och väljarna skulle straffa dem.

Taiwans vice premiärminister Cheng Li-chun sade den 22 mars att dödläget kring budgeten och ett särskilt försvarsförslag – som blockeras av Kuomintang (KMT) och det mindre Taiwan People’s Party (TPP) – hotar att fördröja forskningen kring militära drönare och försvarets försörjningskedjor.

KKP har bedrivit kognitiv krigföring mot Taiwan i nästan två decennier.

Yeh Yao-yuanProfessor i internationella studier, University of St. Thomas i Houston

Utöver politisk infiltration tror Yeh också att kognitiv krigföring är en av de icke-militära taktiker som KKP kommer att använda alltmer aggressivt mot taiwaneser.

– Den kinesiska regeringen har tagit kontroll över lokala tempel, anlitat en så kallad internetflotta och manipulerat vissa taiwanesiska medier för att hjärntvätta allmänheten och försvaga deras motvilja mot KKP.

Internetflottan är de betalda nättroll som har till uppgift att översvämma sociala medier med propaganda och desinformation. Modellen är Kinas redan kända ”50-centsarmé”, som länge spridit Kinavänliga narrativ på nätet.

Enligt Yeh har dessa falska berättelser varit framgångsrika när det gäller ett av Pekings viktigaste mål: att få vissa taiwanesiska medborgare att ifrågasätta USA:s tillförlitlighet och engagemang för att försvara Taiwan. Han vill dock inte överbetona resultaten.

– KKP har bedrivit kognitiv krigföring mot Taiwan i nästan två decennier, men taiwanesernas sympati för Peking fortsätter att minska år efter år. Det tyder på att dessa kampanjer inte har lyckats förändra den bredare allmänna opinionen. Även yngre taiwaneser som utsätts mycket för Pekings propaganda, inklusive tonåringar på Tiktok, är fortsatt väldigt negativa till återförening och föredrar demokrati.

Weng konstaterar att Pekings påverkanskampanjer är utformade för att utnyttja den befintliga inhemska polariseringen snarare än att i grunden försöka göra taiwaneserna mer positivt inställda till ”återförening” med fastlandet.

– Pekings huvudfokus är inte att övertyga alla utan att vidga samhällsklyftorna och urholka förtroendet för institutionerna, säger han.