Färre nya föreställningar, högre biljettpriser och nedläggningar. Det ekonomiska läget slår hårt mot sommarteatern. Teater Tofta bestämde sig för att sluta med teater på sommaren – och länsteatrarna står inför utmaningar.
Teater Tofta har satt upp sommarteater de senaste 15 åren – men inte i år. Förra sommaren blev den sista.
– Det är främst en ekonomisk fråga, säger Göran Parkrud som driver teatern med Susanna Helldén.
Parkrud nämner ett minskat stöd från Kungälvs kommun och ökade personalkostnader som anledningar till att lägga ned sommarteatern.
– Det är med sorg i hjärtat som vi gör det men vi ska rulla runt det också, säger han om beslutet.
Teater Tofta fortsätter dock med turnerande föreställningar under året.
Nygamla uppsättningar
Romateatern på Gotland lade ner redan fjol och spelar numera på en teatervagn i stället för i den gamla klosterruinen. Hos Sveriges länsteatrar är antalet föreställningar något färre i sommar, enligt Robert Uitto, ordförande i Länsteatrarna i Sverige och kulturpolitisk talesperson (S) i region Jämtland Härjedalen.
Regeringen har minskat det statliga anslaget till regional kultur med 20 miljoner kronor under tre år. Anslaget räknas heller inte upp för exempelvis ökade lönekostnader. Det syns på två sätt, menar Uitto.
– Det ena är att man inte i samma utsträckning gör nya uppsättningar till sommaren. Man kör samma föreställning som man gjort åren innan.
Västerbottens teater spelar ”Spelman på taket” som i fjol, Estrad Norr gör ”En musikalisk fantasi om Lapp-Nils” för tredje året i rad och Norrbottens teater hade nypremiär på en uppsättning från 2023. Det är ingen slump, enligt Uitto.
– Det är inget fel i att spela samma föreställning några år i rad. Men det finns alltid en vilja att skapa nytt.
Dyrare biljetter
Samtidigt har flera teatrar tvingats höja biljettpriserna. Högre pris ger färre möjlighet att gå på teater, menar Uitto.
Regeringen vill se fler möjligheter till privata donationer inom kulturlivet och har tillsatt en utredning. Förslaget är någonting som länsteatrarna diskuterat.
– Det finns inget större motstånd mot en kompletterande finansiering, säger Uitto.
Han pekar dock på att det kan leda till en oförutsägbarhet i ekonomin. Om andra typer av medel kommer in ser Uitto en risk att kommuner och regioner ser en möjlighet på att dra ned på stödet.
– Då blir det ännu mer osäkert, säger han.
