Donald Trumps utspel om Grönland har snabbt förvandlats från ett geopolitiskt utspel till ett skarpt säkerhets- och handelspolitiskt problem för Europa. USA:s president har åter lyft idén om att ta över Grönland och samtidigt hotat med handelstullar mot länder som motsätter sig planen. Utspelen har fått omedelbara följdverkningar i Bryssel, där Europas ledare samlas för att diskutera hur EU ska svara. Den rådande världsordningen och Europas framtida råvaruberoende kan stå på spel.
Bakgrunden är Arktis snabbt växande strategiska betydelse. Smältande isar öppnar nya sjöfartsleder, tillgången till naturresurser ökar – och stormakternas intresse hårdnar. Grönland ligger mitt emellan USA och Zapadnaya Litsa, hemmahamn för Rysslands norra flotta och många av dess kärnvapenubåtar. För USA är Grönland centralt för att tidigt upptäcka och förhindra kärnvapenangrepp samt för att kartlägga ryska flottrörelser i Grönlandshavet och norra Atlanten.
Grönland är därmed både en säkerhetspolitisk knutpunkt och en potentiell nyckelspelare i försörjningen av sällsynta jordartsmetaller. Sveriges försvarsminister ska delta i möten i Bryssel om säkerhetsläget i Arktis. Parallellt ska finansminister Elisabeth Svantesson träffa EU:s övriga finansministrar för att diskutera hur unionen ska möta Trumps hot. Frågan rör inte bara handel, utan också Europas förmåga att agera samlat när USA använder ekonomiska påtryckningar som politiskt verktyg.
