Vid en första anblick kan det verka kul, smidigt – eller till och med nyttigt. Men tricken är skapade för att lura oss att stanna så länge och ofta som möjligt. Forskaren Sissela Nutley förklarar teknikjättarnas metoder för att få oss att fastna i apparna.

– Eftersom affärsmodellen bygger på att vi ska vara där så mycket och så länge som möjligt så har de ju en genomarbetad design för att få oss att uppfylla just det målet, förklarar Sissela Nutley, som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Här är några av de trick som används:

+ Evighetsskrollning. Det går att skrolla i oändlighet. Användaren möts hela tiden av nytt material, vilket triggar vår nyfikenhet och lurar hjärnans sug efter kunskap.

+ Algoritmdrivet innehåll.

Personliga flöden visar inlägg beroende på vad du tidigare interagerat med, gillat eller bara stannat upp vid.

– Det lönar sig för företagen att servera mer ”edgy” innehåll, saker som vår hjärna inte klassar som normalt och tråkigt, säger Nutley.

Det leder till material som är mer extremt.

– Vi ser nog konsekvenserna av det i form av ökad polarisering i samhället och en förskjutning av normer.

+ Personliga pushnotiser.

Med en pushnotis drar apparna nytta av den personliga investeringen vi gjort, och serverar innehåll den vet att vi engagerat oss i – och som vi nu uppenbart har missat.

+ Tre punkter...

De tre punkterna när någon skriver gör att vi stannar kvar och väntar.

– Vi får en tydlig signal där vi kan förvänta oss att någonting snart händer. Det är den fasen vi har som störst dopaminutsöndring, när vi förväntar oss att snart kommer det något.

+ Dubbelbocken.

Den andra bocken som visar att ett meddelande är läst är en stark signal.

– Om vi ser att någon har fått vårt meddelande och läst det men inte svarat, då tolkar vi det som en social hierarkisk nedgång, ett nederlag.

Den vetskapen vill man inte utsätta den andre för, vilket gör att man svarar snabbt för att bekräfta att personen är viktig.

+ Streaks.

Ett system för att uppmuntra dagligt användande. Man vill helt enkelt inte bryta en lång ”streak”, vilket utnyttjas med bland annat pushnotiser.

– Vi vet från annan psykologisk forskning att när vi investerat något löpande över tid får vi en större motvilja att förlora det vi börjat samla på.

+ Innehåll som försvinner.

Material som bara finns en viss tid, och sedan försvinner – som exempelvis Instagrams ”händelser” skapar en känsla av att man riskerar att missa något om man inte loggar in, så kallad ”fomo” (fear of missing out).

+ Likes och kommentarer.

Människan är gjord för att leva i grupp. Hjärnan släpper dopamin som en belöning när vi tar kontakt med andra, för att vi ska vilja göra det mer. Samma uråldriga belöningssystem triggas av likes och kommentarer.

– Det känns belönande, eller kan skapa ångest om det är mindre än förväntat.

+ Autoplay.

När ett videoklipp automatiskt börjar spelas upp när du tittat klart på föregående tar det bort den lilla spärren ett aktivt val innebär.

– Det är ytterligare ett sätt att trigga vår nyfikenhet. Vi har svårt att stoppa när det redan startat, säger Nutley.