loadingSverige väntas skaffa stora krigsfartyg, fregatter, med leverans från 2030. På bilden fartyget Amiral Ronarc'h, av samma modell som Frankrike vill sälja till Sverige. Foto: Anders Humlebo/TT
Sverige väntas skaffa stora krigsfartyg, fregatter, med leverans från 2030. På bilden fartyget Amiral Ronarc'h, av samma modell som Frankrike vill sälja till Sverige. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

Trendbrott när Sverige skaffar stora krigsfartyg

Gustav Sjöholm/TT

För första gången på ett halvt sekel satsar Sverige på stora moderna krigsfartyg. De nya fregatterna kostar mångmiljardbelopp och kan jaga ubåtar, agera flytande luftvärn och säkra den livsviktiga sjövägen till Sverige.

Under första halvåret nästa år hoppas Försvarets materielverk (FMV) kunna skriva kontrakt med en leverantör av fyra fregatter. Det är ett paradigmskifte för den svenska marinen, enligt Linus Fast, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Vi går ifrån en tidigare lätt flotta som egentligen hade som enda huvudsyfte att stoppa en så kallad invasionskaka som förväntades komma mot svenskt vatten, säger han.

Aldrig haft

Internationellt används fregatter för att bland annat skydda hangarfartyg och sjötransporter mot hot från luften, på ytan eller under ytan. Sverige har inte haft så stora stridsfartyg sedan de sista jagarna togs ur bruk på 1980-talet.

Oavsett vilken fregatter som upphandlas kommer de att vara svenska marinens största fartyg. Foto: Anders Humlebo/TT

Sveriges största krigsfartyg är för närvarande Visbykorvetterna, som är 72 meter långa. Fregatterna är som jämförelse 120 meter långa och kan hålla sig längre ut till havs. Fartygen kan sättas in i en Natoinsats långt bortom det svenska närområdet, om det skulle behövas.

– Den här typen av fartyg används framför allt för försvar på öppna hav som Atlanten och Stilla havet, säger Fast.

Den största skillnaden från korvetterna är att fregatterna kan användas som ett flytande luftvärn, och med egna luftvärnsrobotar skydda ett område – inte bara egna fartyget – från robotar, flyg och drönare.

– Det är ett sätt att skapa vad man kallar för områdesluftförsvar, där man enkelt förklarat fäller upp ett skyddsparaply över de fartyg man ska skydda.

Nya hot

Dessutom kan de vara bättre på ubåtsjakt, inte minst för att fregatterna kan ha en helikopter ombord.

I stället för att flottan ska försvara Sverige från invasion blir huvuduppgiften att hålla sjövägarna till Sverige och över Östersjön öppna, så att förstärkning kan föras in och sårade och flyktingar kan föras ut.

Eftersom fregatterna är stora och dyra är de också viktiga mål för en motståndare. Samtidigt ska moderna fregatter kunna stoppa exempelvis den typen av sjömålsrobotar som sänkte det ryska flaggfartyget Moskva i Svarta havet.

– Förändrade hot med drönare utgör en utmaning, men det finns tekniska lösningar för att hantera även dem, säger Fast.

 

Fregatter

En fregatt är ett örlogsfartyg som ligger mellan jagare och korvett och har ett deplacement på 1 000– 5 000 ton.

Under segeltiden handlade det om en mindre och snabbseglande fartyg än linjeskeppen.

Fregatter används för att skydda transporter till havs och kan bekämpa ubåtar, andra fartyg och hot från luften.

Sverige modifierade jagare efter andra världskriget och klassade om dem som fregatter. De sista togs ur tjänst i slutet på 1970-talet.

Källa: NE

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSverige väntas skaffa stora krigsfartyg, fregatter, med leverans från 2030. På bilden fartyget Amiral Ronarc'h, av samma modell som Frankrike vill sälja till Sverige. Foto: Anders Humlebo/TT
Sverige väntas skaffa stora krigsfartyg, fregatter, med leverans från 2030. På bilden fartyget Amiral Ronarc'h, av samma modell som Frankrike vill sälja till Sverige. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

Trendbrott när Sverige skaffar stora krigsfartyg

Gustav Sjöholm/TT

För första gången på ett halvt sekel satsar Sverige på stora moderna krigsfartyg. De nya fregatterna kostar mångmiljardbelopp och kan jaga ubåtar, agera flytande luftvärn och säkra den livsviktiga sjövägen till Sverige.

Under första halvåret nästa år hoppas Försvarets materielverk (FMV) kunna skriva kontrakt med en leverantör av fyra fregatter. Det är ett paradigmskifte för den svenska marinen, enligt Linus Fast, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Vi går ifrån en tidigare lätt flotta som egentligen hade som enda huvudsyfte att stoppa en så kallad invasionskaka som förväntades komma mot svenskt vatten, säger han.

Aldrig haft

Internationellt används fregatter för att bland annat skydda hangarfartyg och sjötransporter mot hot från luften, på ytan eller under ytan. Sverige har inte haft så stora stridsfartyg sedan de sista jagarna togs ur bruk på 1980-talet.

Oavsett vilken fregatter som upphandlas kommer de att vara svenska marinens största fartyg. Foto: Anders Humlebo/TT

Sveriges största krigsfartyg är för närvarande Visbykorvetterna, som är 72 meter långa. Fregatterna är som jämförelse 120 meter långa och kan hålla sig längre ut till havs. Fartygen kan sättas in i en Natoinsats långt bortom det svenska närområdet, om det skulle behövas.

– Den här typen av fartyg används framför allt för försvar på öppna hav som Atlanten och Stilla havet, säger Fast.

Den största skillnaden från korvetterna är att fregatterna kan användas som ett flytande luftvärn, och med egna luftvärnsrobotar skydda ett område – inte bara egna fartyget – från robotar, flyg och drönare.

– Det är ett sätt att skapa vad man kallar för områdesluftförsvar, där man enkelt förklarat fäller upp ett skyddsparaply över de fartyg man ska skydda.

Nya hot

Dessutom kan de vara bättre på ubåtsjakt, inte minst för att fregatterna kan ha en helikopter ombord.

I stället för att flottan ska försvara Sverige från invasion blir huvuduppgiften att hålla sjövägarna till Sverige och över Östersjön öppna, så att förstärkning kan föras in och sårade och flyktingar kan föras ut.

Eftersom fregatterna är stora och dyra är de också viktiga mål för en motståndare. Samtidigt ska moderna fregatter kunna stoppa exempelvis den typen av sjömålsrobotar som sänkte det ryska flaggfartyget Moskva i Svarta havet.

– Förändrade hot med drönare utgör en utmaning, men det finns tekniska lösningar för att hantera även dem, säger Fast.

 

Fregatter

En fregatt är ett örlogsfartyg som ligger mellan jagare och korvett och har ett deplacement på 1 000– 5 000 ton.

Under segeltiden handlade det om en mindre och snabbseglande fartyg än linjeskeppen.

Fregatter används för att skydda transporter till havs och kan bekämpa ubåtar, andra fartyg och hot från luften.

Sverige modifierade jagare efter andra världskriget och klassade om dem som fregatter. De sista togs ur tjänst i slutet på 1970-talet.

Källa: NE

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025