Regeringen och Sverigedemokraterna ska utreda hur gängkriminella och deras anhöriga ska kunna ”rödflaggas” och på olika sätt få sina liv begränsade.

– Det ska vara väldigt krävande att vara gängkriminell i Sverige, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

En särskild utredare ska föreslå ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa gängkriminella, oavsett om de är dömda för brott eller inte. Även företag och organisationer med kopplingar till kriminell verksamhet ska kunna rödflaggas.

– Konkret handlar det om att mycket mer effektivt komma åt kriminella gäng och personer som har kopplingar till de här gängen, säger Gunnar Strömmer på en pressträff.

Flera begränsningar

Utredaren ska föreslå vilka begränsningar som en rödflaggning ska leda till. Det kan handla om vilka personer rödflaggade gängkriminella får ha kontakt med, vilka områden de får röra sig i och vilka jobb och offentliga uppdrag de får ha.

Begränsningarna kan också handla om möjligheterna att driva företag och få bidrag.

Dessutom skulle rödflaggningar bli ett viktigt verktyg för myndigheter och andra verksamheter. I dag har de liten möjlighet att identifiera gängkriminella och deras bolag.

– Det utnyttjas av kriminella, de kan fortsätta med sin brottsliga verksamhet och ibland samtidigt ta del av offentliga medel på felaktiga grunder, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott.

Kan omfatta anhöriga

Tidöpartierna vill också ha förslag på i vilken utsträckning anhöriga och andra personer som har koppling till gängkriminella ska kunna rödflaggas, och vilka begränsningar som ska gälla för dem.

– Det måste finnas en rättssäkerhet i det, släktskap i sig ska inte räcka, säger Gunnar Strömmer.

Däremot måste man enligt Strömmer ha en ”realistisk uppfattning” om hur gängkriminella miljöer fungerar.

– Många blir aktörer utan att själva vara de som faktiskt begår brott, säger han.

Det kan röra sig om alltifrån vem bilen står skriven på eller olika ekonomiska transaktioner som genomförs av anhöriga.

Utöver frågan om vilka anhöriga som ska omfattas får utredaren flera rättssäkerhetsfrågor på sitt bord. Inte minst hur en gängkriminell eller anhörig ska kunna bli av med en rödflaggning och vilka begränsningar som är proportionerliga för någon som inte är dömd för brott. Tanken är att systemet med ”rödflaggning” ska ligga utanför domstolarna, så frågan är också vem som ska besluta om att någon ska listas.

SD och S har tidigare lanserat liknande förslag för att komma åt gängkriminella. S välkomnar att en utredning nu tillsätts.

Utredningen ska vara klar senast den 7 september 2027.