Den fria prissättningen inom tandvården har lett till att tandvårdsstödet urholkas. Det visar Riksrevisionens granskning av Tandvårdsstödet, som publicerades den 9 december förra året.
Tandvårdsstödet, som 2025 kostade skattebetalarna drygt åtta miljarder kronor, syftar till att göra tandvården billigare för patienterna. Stödet består av flera olika komponenter och utgår från kostnader som bygger på en avgiftsnorm med referenspriser på olika åtgärder inom tandvården. Vårdgivarna får dock avvika från referenspriserna. Det har också visat sig att det är mer regel än undantag att patienterna drabbas av högre tandvårdskostnader än vad referenspriserna anger.
Systemet är konstruerat för att skapa en tandvårdsmarknad med fri konkurrens, vilket förväntas ge lägre priser. Verkligheten har dock blivit den motsatta. Riksrevisionens projektledare för granskningen, Filippa Hagersten, presenterar granskningsrapporten i ett videoinslag och säger: ”Priskonkurrensen fungerar dåligt på tandvårdsmarknaden. Den fria prissättningen i kombination med hög subvention har gjort att vårdgivarna har kunnat höja priserna och därmed har subventionen delvis hamnat hos vårdgivarna i stället för hos patienterna.”










