Årets valrörelse ger riksdagens talman Andreas Norlén ”lite vibbar av 2018”, då det tog 134 dagar till Sverige fick en ny regering efter valet.

– Om det ska bli en snabbare och bättre process den här gången så behöver partierna helt enkelt vara mycket mer redo att överge sina röda linjer, säger Norlén i en intervju med TT.

Till skillnad från 2018, då det krävdes tre statsministeromröstningar innan Stefan Löfven (S) kunde tillträda som statsminister för en S-MP-regering, är säkerhetsläget i Europa och världen ett helt annat, mycket allvarligare, framhåller han.

Lamslagen

– Man vill inte ha en situation där den centrala statsledningen är lamslagen av en långdragen regeringsbildning, säger Norlén.

– Sverige behöver en handlingskraftig regering.

Talmannen tar emot hemma i Norrköping med bara dagar kvar till söndagens val. Han vill inte säga om han, som också toppar Moderaternas riksdagslista i Östergötland, vill fortsätta som talman i fyra år till.

– Om någon ställer den frågan efter valet så tar jag ställning till den då.

Fick rivstart

Norlén valdes till riksdagens talman 2018 och fick en som han själv kallar det ”rivstart”. Under sina åtta år har han varit med om fyra regeringsbildningar – den långdragna 2018, två 2021 samt den (enklare) efter valet 2022.

Han fick hantera ett politiskt läge som gällt ända sedan 2010.

Fram till 2022 var det minoritetsregeringar som inte hade säkert stöd ens för viktiga budgetförslag. Extra tydligt blev det 2018–2022.

– Det fanns en majoritet som accepterade en viss statsminister, men inte statsministerns politik. Rent parlamentariskt blev det väldigt märkligt, säger Norlén.

Han tillägger samtidigt att läget var sådant att det inte fanns majoritet för någon annan regering än den som bildades 2019.

Fått kritik

Talmannen har själv fått viss kritik för de otaliga talmansrundorna och pressträffarna hösten 2018, bland annat i en dokumentation skriven av statsvetare.

Han säger att han kunde kanske ha satt mer press på partiledarna. Han valdes till talman den 24 september. Dagen efter röstades Stefan Löfven ned i en obligatorisk statsministeromröstning. Den 27 september fick M-ledaren Ulf Kristersson i uppdrag att bilda regering, men kom tillbaka tomhänt två veckor senare. Då fick Löfven två veckor på sig, utan framgång.

– Jag levde i tron att någon av dem skulle lösa det på två veckor, jag förutsatte att man skulle köra för fullt.

– Men det visade sig att det att hände absolut ingenting.

Både Kristersson och Löfven röstades sedan ned en gång vardera av riksdagen innan Löfven till slut fick stöd i januari 2019.

Talmannen ser själv låsningar inom den tidigare så sammansvetsade Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, som en förklaring till att det tog så lång tid att få stöd för en regering.

Extraval

Han är glad att det inte blev ett extraval 2019, säger han.

– Har man ett val och omedelbart därefter ett extraval så sänder det signalen till väljarna att partierna och talmannen inte förmådde att hantera det valresultat som väljarna gav.