Ett kommunparlament kan ge våra 290 kommuner en samlad, politiskt förankrad röst. Två representanter per kommun och korta omröstningar ger snabb vägledning nationellt. Det menar författaren och historikern Ulf Sundberg.
Det finns ett glapp i dagens svenska politiska system. Sveriges primärkommuner, fortsättningsvis kallade ”kommuner”, har ingen gemensam länk för att kunna kommunicera med regering och riksdag. Regering och riksdag uppfattar ett brus från kommunerna, men får sällan några samlade intryck. Så länge Sveriges 290 kommuner talar enskilt kommer man aldrig att bli mer än ett brus.
Ett kommunparlament som sammanträder vartannat år skulle vara en lösning. Varje kommun skulle sända två representanter till parlamentet, då förslagsvis en från den regerande sidan och en från oppositionen. Det är viktigt att storstadskommunerna inte får fler representanter – ”en kommun, två röster” måste vara den bärande principen. Utan denna princip riskerar mindre och medelstora kommuners intressen att komma bort och en stor del av poängen med parlamentet försvinner. Alla kommuner skulle kunna lämna motioner till parlamentet. I en förberedande process läggs snarlika motioner ihop. De strukturerade motionerna bildar sedan agenda för parlamentets möten.
Sveriges kommuner har ingen gemensam länk för att kunna kommunicera med regering och riksdag.
Den exakta gången kan finslipas, men i stort borde parlamentet sammanträda under tre dagar och efter korta debatter rösta i de frågor som finns på agendan. Ett kommunparlament skulle därmed kunna behandla ett större antal frågor när det är sammankallat. Utfallet av dessa omröstningar skulle säga mycket om stämningarna i Sveriges kommuner visavi dagens lagstiftning och övriga nationella beslut. Analyser av röstutfallen med parametrarna kommunstorlek och partitillhörighet kan bli klart intressanta.
Frågor där alla delegater är i stort sett eniga, oavsett partifärg, borde naturligtvis tas på största allvar på nationell nivå. Parlamentet skulle kunna sammanträda drygt ett år efter och drygt ett år före allmänna val. En fördel med ett kommunparlament är att det går att införa snabbt och enkelt. Det behövs inga riksdagsbeslut, kommunerna behöver bara komma överens om att sammanträda. Någon kanske invänder att vi har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). SKR är dock en tjänstemannaorganisation och kan aldrig fylla ett kommunparlaments funktion.
Genomförandet av kommunparlament skulle innebära vissa kostnader. Dessa skulle dock vara små i jämförelse med vad som kan vinnas. Kommunerna skulle kunna framföra sina åsikter uppåt utan någon misstanke om att tankarna endast kommer från någon enstaka kommun. Regering och riksdag skulle få värdefull information. Samhället skulle kort och gott bli effektivare. Tanken kan med enkelhet överföras även till regionerna.
Ulf Sundberg
Författare, historiker
