loadingItaliens premiärminister Giorgia Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen under ett möte i Köpenhamn i höstas. Arkivbild. Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpiz/AP/TT
Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen under ett möte i Köpenhamn i höstas. Arkivbild. Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpiz/AP/TT
Utrikes

Svänger om migrationen – ska ”lösas” utanför Europa

Wiktor Nummelin/TT

Vi fixar det, sade Angela Merkel och öppnade för hundratusentals i flyktingkrisens Europa. Tio år senare blåser helt andra vindar. ”För många utlänningar i Europa”, enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Danskans ord ska ha uttryckts bakom lyckta dörrar inne på EU-ledarnas senaste toppmöte i Bryssel, men har ändå snabbt läckt ut, bland annat till franska konservativa tidskriften Le Point.

De kom sedan hon och Italiens premiärminister Giorgia Meloni fått med sig 17 andra EU-länder på ett brev med maning till EU-kommissionen om att inte bara hjälpa EU-länderna att sätta upp läger för utvisade utanför Europa, utan även bidra ekonomiskt.

Frederiksen följde också upp i en intervju med tidningen Financial Times.

Uzbekistans president Sjakvat Mirzijojev viskar med ryske kollegan Vladimir Putin i S:t Petersburg i början av juni. Arkivbild. Foto: Valery Sharifulin/AP/TT

– Löser vi problemet med massmigration inom eller utanför Europa? Nu för första gången anser vi att det ska ske utanför. Det är den största förändringen, sade danskan.

Uzbekistan och Uganda?

Utvisningslägren – som kallas återvändandehubbar på EU-språk – har godkänts av både EU-länderna och EU-parlamentet. Nu väntar bara ett sista formellt klartecken från ministerrådet innan något eller några medlemsländer kan skriva ett första avtal med lämpligt land utanför EU för att testa om det fungerar.

Uzbekistan, Rwanda och Uganda nämns i sammanhanget, enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe. Det lär knappast ske utan kritik. De tre länderna är rent politiskt mest kända för auktoritära styren, nedtryckt opposition och tveksamma meriter på människorättssidan.

Mette Frederiksen talar redan om att också gå vidare med att även sköta asylhanteringen utanför EU. Anhängarna bakom idén pekar på att flyktingar och migranter i så fall slipper riskera livet i livsfarliga småbåtar, i händerna på skrupellösa människosmugglare.

Kritik mot Spanien

Den politiska omsvängningen i EU är nästan total. När tidigare en klar majoritet av länderna stod på samma sida som den tyska förbundskanslern Merkel är det nu i stället anhängarna av hennes linje som är i minoritet och kritiseras.

Inte minst gäller det Spanien, vars premiärminister Pédro Sanchez bannas för sin amnesti till hundratusentals som anlänt till landet utan tillstånd.

– Det är många länder som är mycket bekymrade över detta. Vi gör allt vi kan för att minska migrationstrycket på Europa . . . Att ett land i det läget gör precis tvärtom ökar också riskerna för andra länder, sade exempelvis statsminister Ulf Kristersson (M) på sin pressträff efter EU-toppmötet på midsommarafton.

EU-läger för utvisade

EU-kommissionen lade i mars 2025 fram sitt förslag på en ny återvändandeförordning för att ersätta återvändandedirektivet från 2008.

I förordningen ingår en öppning för centraler i länder utanför EU dit personer som inte har fått rätt att stanna i EU ska kunna föras i väntan på att kunna utvisas till sina hemländer. Centralerna – som kallas återvändandehubbar på EU-språk – ska endast vara till för personer som redan fått avslag på sin asylansökan eller utvisats av andra skäl.

EU:s medlemsländer och EU-parlamentet enades i början av juni om detaljerna. Förordningen träder sedan i kraft när det sista formella klartecknet getts från ministerrådet, preliminärt dock först i höst.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingItaliens premiärminister Giorgia Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen under ett möte i Köpenhamn i höstas. Arkivbild. Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpiz/AP/TT
Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen under ett möte i Köpenhamn i höstas. Arkivbild. Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpiz/AP/TT
Utrikes

Svänger om migrationen – ska ”lösas” utanför Europa

Wiktor Nummelin/TT

Vi fixar det, sade Angela Merkel och öppnade för hundratusentals i flyktingkrisens Europa. Tio år senare blåser helt andra vindar. ”För många utlänningar i Europa”, enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Danskans ord ska ha uttryckts bakom lyckta dörrar inne på EU-ledarnas senaste toppmöte i Bryssel, men har ändå snabbt läckt ut, bland annat till franska konservativa tidskriften Le Point.

De kom sedan hon och Italiens premiärminister Giorgia Meloni fått med sig 17 andra EU-länder på ett brev med maning till EU-kommissionen om att inte bara hjälpa EU-länderna att sätta upp läger för utvisade utanför Europa, utan även bidra ekonomiskt.

Frederiksen följde också upp i en intervju med tidningen Financial Times.

Uzbekistans president Sjakvat Mirzijojev viskar med ryske kollegan Vladimir Putin i S:t Petersburg i början av juni. Arkivbild. Foto: Valery Sharifulin/AP/TT

– Löser vi problemet med massmigration inom eller utanför Europa? Nu för första gången anser vi att det ska ske utanför. Det är den största förändringen, sade danskan.

Uzbekistan och Uganda?

Utvisningslägren – som kallas återvändandehubbar på EU-språk – har godkänts av både EU-länderna och EU-parlamentet. Nu väntar bara ett sista formellt klartecken från ministerrådet innan något eller några medlemsländer kan skriva ett första avtal med lämpligt land utanför EU för att testa om det fungerar.

Uzbekistan, Rwanda och Uganda nämns i sammanhanget, enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe. Det lär knappast ske utan kritik. De tre länderna är rent politiskt mest kända för auktoritära styren, nedtryckt opposition och tveksamma meriter på människorättssidan.

Mette Frederiksen talar redan om att också gå vidare med att även sköta asylhanteringen utanför EU. Anhängarna bakom idén pekar på att flyktingar och migranter i så fall slipper riskera livet i livsfarliga småbåtar, i händerna på skrupellösa människosmugglare.

Kritik mot Spanien

Den politiska omsvängningen i EU är nästan total. När tidigare en klar majoritet av länderna stod på samma sida som den tyska förbundskanslern Merkel är det nu i stället anhängarna av hennes linje som är i minoritet och kritiseras.

Inte minst gäller det Spanien, vars premiärminister Pédro Sanchez bannas för sin amnesti till hundratusentals som anlänt till landet utan tillstånd.

– Det är många länder som är mycket bekymrade över detta. Vi gör allt vi kan för att minska migrationstrycket på Europa . . . Att ett land i det läget gör precis tvärtom ökar också riskerna för andra länder, sade exempelvis statsminister Ulf Kristersson (M) på sin pressträff efter EU-toppmötet på midsommarafton.

EU-läger för utvisade

EU-kommissionen lade i mars 2025 fram sitt förslag på en ny återvändandeförordning för att ersätta återvändandedirektivet från 2008.

I förordningen ingår en öppning för centraler i länder utanför EU dit personer som inte har fått rätt att stanna i EU ska kunna föras i väntan på att kunna utvisas till sina hemländer. Centralerna – som kallas återvändandehubbar på EU-språk – ska endast vara till för personer som redan fått avslag på sin asylansökan eller utvisats av andra skäl.

EU:s medlemsländer och EU-parlamentet enades i början av juni om detaljerna. Förordningen träder sedan i kraft när det sista formella klartecknet getts från ministerrådet, preliminärt dock först i höst.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026