Justitieminister Gunnar Strömmer vill att polisen driver på för att skola och socialtjänst ska bli bättre på att dela med sig av information om barn som riskerar att rekryteras av gängen.

– Vi kan bara skydda barnen om alla som sitter på information delar med sig, säger han.

Regeringen vill i 2026 års regleringsbrev för polisen se ett ökat fokus på att stoppa gängens barnrekryteringar. Strömmer (M) beskriver det som att ”dra barnen ut ur gängens mörker”.

– Vi måste hitta sätt att bryta gängens makt över de här barnen, säger han.

– Det gäller att polisen med sina insatser leder andra aktörer i samhället i den här mobiliseringen.

Inte nöjd

Strömmer hoppas mycket på de nya lagar som stiftats i år och som ger ökade möjligheter att dela information om barn i riskzon. Men han är inte nöjd med resultatet hittills.

– Vi har ännu inte sett en kraftfull förändring i hur andra aktörer i samhället delar information, jag tänker på skolan och på socialtjänsten, säger han.

Strömmer menar att det finns en sedan länge etablerad inställning om att barn i riskzon skyddas bäst genom att inte dela information.

Nu är det det motsatta som gäller, enligt justitieministern som efterlyser ett ”kulturskifte”. Strömmer vill att polisen tar på sig rollen att driva på ett sådant skifte. Regeringen beställer i regleringsbrevet därför nu en redovisning av polisen om hur informationsdelningen fungerar i praktiken under 2026 och vilken effekt den får.

Avlyssning av barn

Strömmer tror också att de nya möjligheterna för polisen att använda hemliga tvångsmedel, som avlyssning, i preventivt syfte mot barn under 15 år kan få stor effekt under nästa år. Även här beställer regeringen en redovisning av hur polisen använder det nya verktyget och vilket resultat det ger.

Regeringen vill också att polisen utvecklar sina metoder för att motverka rekrytering på nätet och att statistik tas fram över hur många barn som varit misstänkta för grov brottslighet 2022–2026.