Lagrådet avstyrker regeringens förslag om ungdomsfängelser för 15-17-åringar. Orsaken är att lagen anses ha beretts på ett bristfälligt sätt.

Lagförslaget skickades till Lagrådet tidigare i höstas och innebär att 15-17-åringar ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Det bygger på en utredning som lade fram sitt betänkande i augusti 2023.

Lagrådet konstaterar nu i sitt yttrande att lagförslaget i stor omfattning avviker från vad utredningen föreslog både när det gäller sakfrågor som det lagtekniska genomförandet.

Lagrådet pekar på att regeringen efter att lagförslaget omarbetats bara haft samråd med Kriminalvården och att fler borde fått möjlighet att yttra sig.

Är ”bristfällig”

”Utan en sådan belysning ges sämre möjligheter att bedöma om förslagen är utformade så att lagen kan antas tillgodose de syften som anges och att bedöma vilka problem som kan uppstå i tillämpningen.”, skrivet Lagrådet , som anser att beredningen är ”bristfällig”.

Lagrådet avstyrker därför att regeringens förslaget läggs till grund för lagstiftning utan ytterligare beredningsåtgärder.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) understryker i en skriftlig kommentar till TT, att reformen med ungdomsfängelser är väldigt viktig för för att stärka samhällets skydd mot livsfarligt våld.

Större hänsyn

Han konstaterar också att Lagrådet, trots kritiken, inte invänder i sak mot att 15-17-åringar ska avtjäna straff hos Kriminalvården.

Strömmer pekar även på att den omarbetning som gjorts av utredningens förslag bland annat syftar till att ta större hänsyn till dömda barns och ungas situation. Till exempel tydliggörande om rätten att få hålla kontakt med sin familj och om att de unga måste delta i utbildning.

"Nu kommer vi noga gå igenom Lagrådets yttrande, och återkomma på det nya året om hur vi tar hand om synpunkterna.”, skriver Strömmer.

Regeringen planerar även att föreslå en sänkning straffbarhetsåldern till 13 år, men det förslaget har Lagrådet inte tagit med i sina avvägningar.