Det finns en berättelse många chefer berättar om sig själva: att de presterar bäst under press. Att stressen håller dem vassa och att de utan deadline och urgency tappar skärpan. Att de faktiskt mår bättre när det händer många saker samtidigt. Men konsekvenstänkandet saknas.
Jag har hört den berättelsen ofta när jag besökt företag och föreläst. Eftersom jag själv är entreprenör med många järn i elden förstår jag varifrån den myten kommer. Ibland är den till och med sann. Som i alla myter finns korn av sanning även i sagan om att stress får en att prestera bättre. Men tyvärr, eller kanske tack och lov, är det bara sant i kortare perioder. Akut stress aktiverar kroppen, skärper fokus och ökar energin. Det är ett biologiskt system som fungerade utmärkt när vi behövde springa ifrån lejon på savannen. I korta stunder är det en resurs som fungerar även utan jagande, köttätande vilda djur. Inför en upphandling som man bara måste vinna kopplar man in turbon.
Problemet är att många ledare lever i det tillståndet i månader och år.










