Dagens skogsbruk bedrivs främst genom kalhuggning, eller trakthyggesbruk som det också kallas. Metoden kritiseras dock för att skada biologisk mångfald och andra naturvärden. Ofta lyfts hyggesfria metoder fram som alternativ. Det saknas dock vetenskapliga belägg för vilken metod som är bäst. Detta ska ett stort forskningsprojekt råda bot på.
Forskare från SLU och Uppsala universitet ska med stöd av Energimyndigheten och Uppsala Akademiförvaltning undersöka hur olika avverkningsmetoder för skog påverkar klimat, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Projektet är långsiktigt och resultaten förväntas få stor betydelse för framtidens skogsbruk, skriver Uppsala Akademiförvaltning i ett pressmeddelande.
– Vi var trötta på alla oklarheter kring hyggesfria metoder. För att klargöra dessa behövs storskaliga experiment som i dagsläget saknas. Vi ville ändra på detta och göra det från grunden, säger Joachim Strengbom, docent i ekologi vid SLU.
