loadingRiksbankschefen Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Riksbankschefen Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Största lyftet för producentpriserna sedan 2023

Tobias Österberg/TT

Effekterna av Irankriget börjar nu sätta avtryck inom svensk ekonomi. Producentpriserna – det företag tar betalt av varandra – stiger till den högsta årstakten på drygt fyra år.

– Det är ju en viktig indikator som vi måste titta på, kommenterar riksbankschefen Erik Thedéen för TT.

I nuläget har Sverige ett väldigt lågt inflationstryck, 0,8 procent i april enligt KPIF-måttet. Traditionellt sett brukar dock producentpriser och inflation följas åt. Stiger producentpriserna så följer inflationen samma väg.

I april lyfte också producentpriserna med 1,1 procent och jämfört med april 2025 var uppgången hela 4,7 procent, den högsta årstakten sedan 2023.

Förklaringen är kopplad till utvecklingen i Hormuzsundet där blockaden av olja bidragit till rusande oljepris. Detta i sin tur påverkar ytterligare en rad produktgrupper, konstaterar Statistiska centralbyrån (SCB) i samband med att statistiken nu släpps.

– Producentpriser är en av de indikatorer som vi har talat om att vi bör titta på när man försöker förstå om det här kan leda till inflation i konsumentledet. Det är så att säga steget innan det går in till konsumenterna, påpekar Thedéen.

Två scenarier

Stigande producentpriser kan innebära två scenarier:

Antingen kan företagen skicka över de högre priserna till konsumenterna där alltså hushållen får ta kostnaden, läs högre inflation.

Alternativt är efterfrågan så pass låg i konsumentled utifrån svag konjunktur och hög arbetslöshet att många företag själva får ta en del av kostnaderna i form av lägre rörelsemarginaler.

– Självklart att det går via vinstmarginalerna, säger Thedéen om vad som är önskvärt utifrån Riksbankens sida, men påpekar:

–Det är ju självklart att det inte är Riksbanken som bestämmer det utan det bestäms bland annat av våra verktyg. Nu har vi ett relativt lågt resursutnyttjande så det är inte alls säkert att kommer spridas från producentledet till konsumentledet utan det måste vi helt enkelt studera.

En varning

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman vill dock skicka ut en varning utifrån hur långvarigt kriget i Mellanöstern kan bli:

– Fortgår kriget i Iran, så att Hormuzsundet fortsätter vara stängt, då kommer det här sprida sig mer och mer in i konsumentledet, säger hon.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingRiksbankschefen Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Riksbankschefen Erik Thedéen. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Största lyftet för producentpriserna sedan 2023

Tobias Österberg/TT

Effekterna av Irankriget börjar nu sätta avtryck inom svensk ekonomi. Producentpriserna – det företag tar betalt av varandra – stiger till den högsta årstakten på drygt fyra år.

– Det är ju en viktig indikator som vi måste titta på, kommenterar riksbankschefen Erik Thedéen för TT.

I nuläget har Sverige ett väldigt lågt inflationstryck, 0,8 procent i april enligt KPIF-måttet. Traditionellt sett brukar dock producentpriser och inflation följas åt. Stiger producentpriserna så följer inflationen samma väg.

I april lyfte också producentpriserna med 1,1 procent och jämfört med april 2025 var uppgången hela 4,7 procent, den högsta årstakten sedan 2023.

Förklaringen är kopplad till utvecklingen i Hormuzsundet där blockaden av olja bidragit till rusande oljepris. Detta i sin tur påverkar ytterligare en rad produktgrupper, konstaterar Statistiska centralbyrån (SCB) i samband med att statistiken nu släpps.

– Producentpriser är en av de indikatorer som vi har talat om att vi bör titta på när man försöker förstå om det här kan leda till inflation i konsumentledet. Det är så att säga steget innan det går in till konsumenterna, påpekar Thedéen.

Två scenarier

Stigande producentpriser kan innebära två scenarier:

Antingen kan företagen skicka över de högre priserna till konsumenterna där alltså hushållen får ta kostnaden, läs högre inflation.

Alternativt är efterfrågan så pass låg i konsumentled utifrån svag konjunktur och hög arbetslöshet att många företag själva får ta en del av kostnaderna i form av lägre rörelsemarginaler.

– Självklart att det går via vinstmarginalerna, säger Thedéen om vad som är önskvärt utifrån Riksbankens sida, men påpekar:

–Det är ju självklart att det inte är Riksbanken som bestämmer det utan det bestäms bland annat av våra verktyg. Nu har vi ett relativt lågt resursutnyttjande så det är inte alls säkert att kommer spridas från producentledet till konsumentledet utan det måste vi helt enkelt studera.

En varning

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman vill dock skicka ut en varning utifrån hur långvarigt kriget i Mellanöstern kan bli:

– Fortgår kriget i Iran, så att Hormuzsundet fortsätter vara stängt, då kommer det här sprida sig mer och mer in i konsumentledet, säger hon.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026