Utrikes

Splittrad bild av upploppens orsaker

loadingI Frankrike anslöt sig proteströrelsen Gula västarna till studentdemonstrationerna. Foto: Carl Court/Getty Images
I Frankrike anslöt sig proteströrelsen Gula västarna till studentdemonstrationerna. Foto: Carl Court/Getty Images

Gatuprotester skakar flera länder i Europa. I många fall har de urartat i kravaller, tydligast i Frankrike. Vänster- och högerlutande bedömare ser olika på drivkrafterna bakom protesterna, visar Epoch Times genomgång.

Den politiska miljön i Europa är under omvandling, inte bara när det gäller opinion och partier. Den senaste tiden tycks även ett mer handfast sätt att uttrycka åsikter än att lägga en röst i en valurna ha blivit vanligare: folkliga protester och vandalism på gator och torg. Att det sker i minst sex europeiska länder samtidigt hör inte till vanligheterna.

– Protesterna har olika rötter, men likheten är ett stigande missnöje med vad som uppfattas som sociala orättvisor och att inte bli lyssnad på, säger Donatella della Porta, professor i sociologi och statsvetenskap vid universitetet Scuola Normale Superiore i Florens, till Epoch Times.

Inte bara ett europeiskt fenomen

Hösten 2026 har gatuprotester ägt rum i

Frankrike (med början den 17 september)

Spanien (26 september)

Belgien (1 oktober)

Italien (5 oktober)

Portugal (10 oktober)

Albanien (10 oktober; även under försommaren).

Mindre demonstrationer har även ägt rum i Grekland, Österrike, Irland och Tyskland.

I vintras ägde stora folkliga protester rum i Bulgarien och Serbien.

Uppsvinget för folkliga protester är inte enbart ett europeiskt fenomen. I stora delar av det globala syd pågick omfattande demonstrationer 2024–2025. I Nepal, Bangladesh och Madagaskar ledde de till respektive regerings fall.

I Indien har demonstrationer mot korruption och misstänkt valfusk pågått sedan i somras.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Utrikes

Splittrad bild av upploppens orsaker

loadingI Frankrike anslöt sig proteströrelsen Gula västarna till studentdemonstrationerna. Foto: Carl Court/Getty Images
I Frankrike anslöt sig proteströrelsen Gula västarna till studentdemonstrationerna. Foto: Carl Court/Getty Images

Gatuprotester skakar flera länder i Europa. I många fall har de urartat i kravaller, tydligast i Frankrike. Vänster- och högerlutande bedömare ser olika på drivkrafterna bakom protesterna, visar Epoch Times genomgång.

Den politiska miljön i Europa är under omvandling, inte bara när det gäller opinion och partier. Den senaste tiden tycks även ett mer handfast sätt att uttrycka åsikter än att lägga en röst i en valurna ha blivit vanligare: folkliga protester och vandalism på gator och torg. Att det sker i minst sex europeiska länder samtidigt hör inte till vanligheterna.

– Protesterna har olika rötter, men likheten är ett stigande missnöje med vad som uppfattas som sociala orättvisor och att inte bli lyssnad på, säger Donatella della Porta, professor i sociologi och statsvetenskap vid universitetet Scuola Normale Superiore i Florens, till Epoch Times.

Inte bara ett europeiskt fenomen

Hösten 2026 har gatuprotester ägt rum i

Frankrike (med början den 17 september)

Spanien (26 september)

Belgien (1 oktober)

Italien (5 oktober)

Portugal (10 oktober)

Albanien (10 oktober; även under försommaren).

Mindre demonstrationer har även ägt rum i Grekland, Österrike, Irland och Tyskland.

I vintras ägde stora folkliga protester rum i Bulgarien och Serbien.

Uppsvinget för folkliga protester är inte enbart ett europeiskt fenomen. I stora delar av det globala syd pågick omfattande demonstrationer 2024–2025. I Nepal, Bangladesh och Madagaskar ledde de till respektive regerings fall.

I Indien har demonstrationer mot korruption och misstänkt valfusk pågått sedan i somras.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026