Natten till söndag är det dags igen. Klockan vrids fram en timme till sommartid, och för vissa är det tyngre än andra. Sömnforskaren John Axelsson vid Stockholms universitet reder ut vad som är sant och falskt om tidsomställningen.
Har vi uppe i Sverige och Norden mer nytta av tidsomställningen?
– Nja, den stora vinsten för oss är att vi får mer ljus på kvällen. Men på sommaren spelar det inte så stor roll, för då är det är så ljust i alla fall.
Dör fler människor i samband med tidsomställningen?
– Nej. Det finns en gammal klassisk svensk studie som visade att hjärtinfarkterna gick upp med några procent måndagen och tisdagen efteråt. Men nu kom det en stor studie som visade att det inte var sant. Det finns studier som visade på lite fler olyckor i trafiken de här dagarna, men överlag är riskerna små.
Är omställningen till sommartid skadligare än till vintertid?
– Ja, det kan man ju säga, då man får minskad sömn. Att sova ut en timme mer finns det inga risker med. För de allra flesta är det en ickegrej. De flesta gör den här omställningen varje helg när man sover längre och behöver gå upp lite tidigare på måndagen. Just den här helgen blir det lite extra jobbigt.
Kan man sova ikapp skillnaden?
– Ja. Inte alla, men nästan alla sover ikapp det snabbt. Vår sömn är så dynamisk och biologiskt stark att de flesta sover ikapp det på en natt. De som har en rytm som ligger sent kommer ha ytterligare lite större problem att anpassa sig till samhället än vad de redan har.
Drabbas alla lika av tidomställningen?
– Nej, det är en jättestor skillnad. Om man är utomhus mycket ställer man om direkt, det finns jättefina studier som visar att alla som campar blir morgonmänniskor. De som är ute lite, har längre rytmer och som tenderar att bli kvällsmänniskor kommer få lite mer problem.
