Skadorna på Estonia som avslöjades i en tv-dokumentär 2020 uppstod efter olyckan, genom skrovets kontakt med sjöbotten. Det slår tre länders haverikommissioner fast som nu avslutar sin fem år långa utredning.
– De beräkningar vi gjort visar att det är extremt osannolikt att skadorna på fartyget uppstod då det fortfarande var flytande, säger Jonas Bäckstrand från Statens haverikommission.
Syftet med arbetet som har varit att utröna om uppgifter i tv-dokumentären innebar att slutsatserna från 1997 års haverirapport (JAIC) om Estonias förlisning behövde revideras. Dokumentären visade tidigare okända hål på Estonias skrov.
Svaret på den frågan är nej, enligt haverikommissionerna i Estland, Sverige (SHK) och Finland, som tillsammans utrett saken.
Jonas Bäckstrand på Statens haverikommission. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
– Vår slutsats är att MS Estonia sjönk på grund av att bogkonstruktionen kollapsade, och att de nya skadorna på styrbordssidan uppstod genom kontakt med havsbotten, säger Jonas Bäckstrand från SHK på en pressträff i Tallinn.
Simuleringar av olyckan
Bedömningen att skadorna kommer från kontakt med botten görs bland annat utifrån resultat av simuleringar som gjorts av olycksförloppet. Enligt dessa skulle sjunkförloppet sett mycket annorlunda ut om skadorna hade uppstått vid ytan.
Vidare har man genomfört uträkningar som visar att skadorna stämmer väl överens med det förväntade utfallet om skrovet vrider sig på det sätt som det har gjort på botten.
Figur som visar hur Estonia har förflyttat sig på botten under åren efter katastrofen i september 1994, enligt den nya rapporten. Foto: Statens haverikommission
– Och formen på skadan korresponderar nära med de underliggande geologiska formationerna, säger Jonas Bäckstrand.
Därtill finns flera vittnesmål som motsäger att det ska ha funnits sådana skador på skrovet. Hålen var inte synliga tidigare på 90-talet, utan blev det först efter att skrovet hade vridit sig på botten, enligt utredningen.
Ny modellering
Resultaten från undersökningarna överensstämmer med JAIC:s slutsats om olycksorsaken: bogvisiret gav vika för kraften från vågorna vilket ledde till att rampen öppnades och att vatten kunde strömma in på bildäck.
En modellering som gjorts stöder även det tidigare scenariot om hur olyckan gick till, där snabb vatteninträngning genom bogrampen ledde till att fartyget kantrade och sjönk.
En slutsats som skiljer sig är tidpunkten för då olycksförloppet inleddes, det bedöms vara 15 minuter tidigare än vad som angavs 1997. I den nya bedömningen slår man även fast att Estonia inte var sjövärdigt.
– JAIC har staplat upp en massa fakta som tyder på att fartyget inte var sjövärdigt, men drar ändå slutsatsen att det var det. Där gör vi en helt annan bedömning, säger Bäckstrand.
