Gulbuddin Hekmatyar är en av de mest ökända krigsherrarna i Afghanistans historia. Regeringens beslut att teckna ett fredsavtal med ”slaktaren från Kabul” väcker både hopp och ilska i det krigströtta landet.

Efter förhandlingar som pågått i månader har Afghanistans regering undertecknat ett fredsavtal med den militanta gruppen Hezb-i-Islami. Överenskommelsen innebär att dess ledare Gulbuddin Hekmatyar beviljas amnesti för en rad grova brott. Och det är en lång lista.

Under 1980-talet var Hekmatyar en framstående anti-sovjetisk befälhavare, men många afghaner minns nog snarare hur han i egenskap av premiärminister ledde den kraftiga beskjutningen av sin egen huvudstad under 1990-talets inbördeskrig.

Tortyr och död

Hekmatyar anklagas för att ligga bakom tusentals människors död. Han kopplas också till politiska motståndares försvinnanden och ett underjordiskt tortyrfängelse i Pakistan.

Efter att talibanerna störtades 2001 listade USA honom som terrorist på grund av misstänkta band till al-Qaida och talibanerna. Hekmatyar har hållit sig gömd sedan 1997 och under de senaste åren har Hezb-i-Islami varit i stort sett inaktiv, vilket gör att bedömare främst ser avtalet som symboliskt.

Men Hekmatyars återkomst till Afghanistan kommer att förvärra straffrihetskulturen som främjats av regeringen och dess utländska stöttepelare, varnar Human Rights Watch. Ingen tidigare krigsherre har ställts till svars för sina brott.

Hopp och ilska

Regeringen hoppas dock att avtalet ska locka andra rebellgrupper till förhandlingsbordet.

Samtidigt som avtalet skrevs under, utan Hekmatyars närvaro, samlades hundratals demonstranter för att protestera mot det. Plakat föreställande Hekmatyar med blod rinnande ur munnen och en raket genom näsan bar texten: Vi kommer aldrig att förlåta Kabuls bödel.

– Fred kommer aldrig att uppnås genom att offra rättvisan, säger arrangören Sealy Ghaffar till nyhetsbyrån Reuters.

(TT)

Hezb-i-Islami

Den militanta delen av Hezb-i-Islami, som leds av Gulbuddin Hekmatyar, har utkämpat en flera decennier lång kamp för att upprätta en enad islamisk stat i Afghanistan. Men jämfört med andra militanta grupper, som talibanerna eller Islamiska staten, har Hezb-i-Islami spelat liten roll i oroligheterna i Afghanistan på senare tid. Därför ses avtalet främst som symboliskt och inte som något som kommer att förändra läget på marken i någon större utsträckning. Den sista stora attacken som Hezb-i-Islami låg bakom skedde 2013, då 15 personer dödades, varav fem amerikaner. USA har välkomnat överenskommelsen och utrikesdepartementet har sagt att man hoppas att en slutgiltig överenskommelse kommer att hjälpa till att sätta stopp för våldet i Afghanistan.