Fransk polis har gripit kaptenen på en oljetanker som misstänks tillhöra Rysslands skuggflotta. Enligt uppgifter befann sig tankern nära danskt farvatten vid tiden för de mystiska drönarflygningarna över Danmark.
– Allvarliga fel har begåtts av den här besättningen, vilket motiverar den juridiska process som inletts i dag, sade Emmanuel Macron enligt Le Monde.
Den franske presidenten, som uttalade sig i samband med onsdagens EU-möte i Köpenhamn, underströk dock att den eventuella kopplingen till drönarflygningarna inte är klarlagd.
Utredningen gäller den Beninflaggade oljetankern Boracay, meddelade åklagare i Brest i västra Frankrike tidigare på onsdagen. Senare uppgav Breståklagaren Stéphane Kellenberger för nyhetsbyrån AFP att två besättningsmedlemmar – kaptenen och förstestyrmannen – hade gripits.

Den Beninflaggade oljetankern Boracay, som misstänks tillhöra Rysslands skuggflotta. Foto: Damien Meyer/AFP/TT
Utredningen inleddes efter en rapport från franska flottan.
Flygplatser fick stänga
Källor till AFP har uppgett att den franska marinen bordade fartyget redan i lördags. Och på onsdagseftermiddagen kunde franska soldater ses patrullera ombord på tankern, rapporterar nyhetsbyråns utsända reportrar.
Fartyget, som nu ligger för ankar utanför den franska hamnstaden Saint-Nazaire, befann sig enligt data från söksidan Vesselfinder utanför den danska kusten mellan den 22 och 25 september, då flera drönarflygningar tvingade flera flygplatser att stänga och fick statsminister Mette Frederiksen att konstatera att Danmark utsatts för ett hybridkrig.
Tankern misstänks vara en del av den ryska så kallade skuggflottan – åldrade oljetankrar som Ryssland använder för att runda västs sanktioner. Den lämnade ryska Primorsk den 20 september, då med indiska Vadinar som officiell destination.
Använd som plattform?
Oljetankern – och flera andra fartyg – kan enligt specialistsajten The Maritime Executive ha använts antingen som startplattform för drönarna eller som lockbete.
Den pågående utredningen grundar sig i besättningens ”oförmåga att verifiera fartygets nationalitet” och dess vägran att samarbeta, uppger Breståklagaren Stéphane Kellenberger för AFP.