loadingNy studie från Umeå universitet visar att många barn i onödan utesluter vissa baslivsmedel. (Foto: Sandra Mu/Getty Images)
Ny studie från Umeå universitet visar att många barn i onödan utesluter vissa baslivsmedel. (Foto: Sandra Mu/Getty Images)
Hälsa & Livsstil

Skolbarn med matallergier undviker baslivsmedel i onödan

Pirjo Svensson - Epoch Times

Många barn undviker i onödan mjölk, ägg, fisk och vete, långt efter att deras matallergi har upphört, visar en ny studie. Detta kan ge negativ påverkan på näringsintaget. En tätare utvärdering av matallergier behövs, anser författaren av avhandlingen, Anna Winberg.

Ett av de vanligaste råden barnavårdscentraler och barnmottagningar ger, och det sker vid misstanke om komjölksallergi, är att plocka bort mjölk ur barnets kost, berättar Anna Winberg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Men kostförändringen följs inte upp tillräckligt, menar Anna Winberg.

– Man behöver dels säkerställa diagnosen genom att återinföra mjölk efter att barnet inte druckit mjölk på två till fyra veckor, för att se om symtom återkommer, dels återkommande utvärdera barn för att se om allergin vuxit bort, säger Anna Winberg till Epoch Times.

Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och Ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus. (Foto: privat)

Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus. (Foto: privat)

Återkommande utvärderingar

Bristen på regelbunden utvärdering av matallergier tror Anna Winberg är en av orsakerna till att många barn i onödan står på en allergikost långt upp i mellanstadieåldern.

– Eftersom mer än femtio procent av barnen med mjölkallergi växer ifrån sin allergi innan två års ålder bör allergidiagnosen hos dessa barn utvärderas ungefär en gång per halvår. Om allergin kvarstår efter två års ålder bör utvärdering göras ungefär en gång per år, säger Anna Winberg.

”Trots att cirka 15 procent av barnen vid 11-12 års ålder uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av en upplevd allergi, var det bara tre procent av dem som faktiskt var allergiska.”

Enligt Winberg är det också viktigt med återkommande utvärderingar av barn med allvarlig matallergi, för att se till att de har rätt medicinering.

– Av de barnen som i vår studie reagerade med svåra allergiska reaktioner vid matprovokationerna, var ingen sedan tidigare utrustad med adekvat akutmedicinering, säger Winberg.

Få barn remitteras till dietist

I studien ingick alla skolbarn i årskurs 1 och 2, i Luleå, Piteå, och Kiruna kommuner.

Trots att cirka 15 procent av barnen vid 11-12 års ålder uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av en upplevd allergi, var det bara tre procent av dem som faktiskt var allergiska.

Studien visade också att barn med pågående eller utläkt mjölkallergi hade lägre BMI (Body Mass Index) än barn som inte undvek mjölk.

– Men om det enbart berodde på en mjölkfri kost eller att barnet generellt åt mindre vet man inte, eftersom matintaget inte undersöktes närmare, säger Winberg.

Tidigare studier har visat att barn med mjölkallergi ofta äter en mindre energirik kost än de som äter normalkost.

– Uppföljningarna bör därför även innefatta återkommande kontakt med en dietist i takt med att barnet växer, anser Winberg.

Av de 11- och 12-åringar i studien som undvek mjölk, sade endast nio procent att de någonsin hade remitterats till dietist för kostråd.

Allergier olika beroende på åldersgrupp

Enligt Winberg saknas exakta data kring förekomst av matallergier i Sverige. Troligen drabbas omkring fem till åtta procent av barnen och tre till fem procent av de vuxna.

En majoritet av barnen med allergi mot baslivsmedel har relativt milda symtom som eksem och magbesvär.

– Yngre barn med matallergi är oftast allergiska mot baslivsmedel, framför allt mjölk. Äldre barn och vuxna är oftare allergiska mot nötter, fisk och skaldjur, säger Winberg.

– Studieresultaten visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser och att återkommande utvärdera barns matallergier för att undvika att livsmedel elimineras i onödan, avslutar Winberg.

Födoämnesallergi bland barn
De vanligaste symtom på allergi mot livsmedel kommer från huden och från magen. Vissa barn kan få besvär med luftrören. Vid matallergi är det vanligt med symtom som:

* rodnande utslag
* illamående och kräkningar
* magont, diarré eller förstoppning
* klåda, irritation i munnen, svullnad på läpparna och i halsen.

Det finns olika orsaker till att småbarn inte tål komjölk. Den vanligaste är att man är allergisk mot proteinet i mjölken. Om man reagerar på mjölksockret, laktosen, är man inte allergisk, utan har intolerans mot mjölk. Att reagera på laktos kallas att ha laktosintolerans och är mycket ovanligt bland små barn.

Källa: www.1177.se

Mycket mat missar munnen

Svensk eko-certifiering bortser från miljöproblem i Kina

 

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNy studie från Umeå universitet visar att många barn i onödan utesluter vissa baslivsmedel. (Foto: Sandra Mu/Getty Images)
Ny studie från Umeå universitet visar att många barn i onödan utesluter vissa baslivsmedel. (Foto: Sandra Mu/Getty Images)
Hälsa & Livsstil

Skolbarn med matallergier undviker baslivsmedel i onödan

Pirjo Svensson - Epoch Times

Många barn undviker i onödan mjölk, ägg, fisk och vete, långt efter att deras matallergi har upphört, visar en ny studie. Detta kan ge negativ påverkan på näringsintaget. En tätare utvärdering av matallergier behövs, anser författaren av avhandlingen, Anna Winberg.

Ett av de vanligaste råden barnavårdscentraler och barnmottagningar ger, och det sker vid misstanke om komjölksallergi, är att plocka bort mjölk ur barnets kost, berättar Anna Winberg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Men kostförändringen följs inte upp tillräckligt, menar Anna Winberg.

– Man behöver dels säkerställa diagnosen genom att återinföra mjölk efter att barnet inte druckit mjölk på två till fyra veckor, för att se om symtom återkommer, dels återkommande utvärdera barn för att se om allergin vuxit bort, säger Anna Winberg till Epoch Times.

Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och Ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus. (Foto: privat)

Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus. (Foto: privat)

Återkommande utvärderingar

Bristen på regelbunden utvärdering av matallergier tror Anna Winberg är en av orsakerna till att många barn i onödan står på en allergikost långt upp i mellanstadieåldern.

– Eftersom mer än femtio procent av barnen med mjölkallergi växer ifrån sin allergi innan två års ålder bör allergidiagnosen hos dessa barn utvärderas ungefär en gång per halvår. Om allergin kvarstår efter två års ålder bör utvärdering göras ungefär en gång per år, säger Anna Winberg.

”Trots att cirka 15 procent av barnen vid 11-12 års ålder uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av en upplevd allergi, var det bara tre procent av dem som faktiskt var allergiska.”

Enligt Winberg är det också viktigt med återkommande utvärderingar av barn med allvarlig matallergi, för att se till att de har rätt medicinering.

– Av de barnen som i vår studie reagerade med svåra allergiska reaktioner vid matprovokationerna, var ingen sedan tidigare utrustad med adekvat akutmedicinering, säger Winberg.

Få barn remitteras till dietist

I studien ingick alla skolbarn i årskurs 1 och 2, i Luleå, Piteå, och Kiruna kommuner.

Trots att cirka 15 procent av barnen vid 11-12 års ålder uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av en upplevd allergi, var det bara tre procent av dem som faktiskt var allergiska.

Studien visade också att barn med pågående eller utläkt mjölkallergi hade lägre BMI (Body Mass Index) än barn som inte undvek mjölk.

– Men om det enbart berodde på en mjölkfri kost eller att barnet generellt åt mindre vet man inte, eftersom matintaget inte undersöktes närmare, säger Winberg.

Tidigare studier har visat att barn med mjölkallergi ofta äter en mindre energirik kost än de som äter normalkost.

– Uppföljningarna bör därför även innefatta återkommande kontakt med en dietist i takt med att barnet växer, anser Winberg.

Av de 11- och 12-åringar i studien som undvek mjölk, sade endast nio procent att de någonsin hade remitterats till dietist för kostråd.

Allergier olika beroende på åldersgrupp

Enligt Winberg saknas exakta data kring förekomst av matallergier i Sverige. Troligen drabbas omkring fem till åtta procent av barnen och tre till fem procent av de vuxna.

En majoritet av barnen med allergi mot baslivsmedel har relativt milda symtom som eksem och magbesvär.

– Yngre barn med matallergi är oftast allergiska mot baslivsmedel, framför allt mjölk. Äldre barn och vuxna är oftare allergiska mot nötter, fisk och skaldjur, säger Winberg.

– Studieresultaten visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser och att återkommande utvärdera barns matallergier för att undvika att livsmedel elimineras i onödan, avslutar Winberg.

Födoämnesallergi bland barn
De vanligaste symtom på allergi mot livsmedel kommer från huden och från magen. Vissa barn kan få besvär med luftrören. Vid matallergi är det vanligt med symtom som:

* rodnande utslag
* illamående och kräkningar
* magont, diarré eller förstoppning
* klåda, irritation i munnen, svullnad på läpparna och i halsen.

Det finns olika orsaker till att småbarn inte tål komjölk. Den vanligaste är att man är allergisk mot proteinet i mjölken. Om man reagerar på mjölksockret, laktosen, är man inte allergisk, utan har intolerans mot mjölk. Att reagera på laktos kallas att ha laktosintolerans och är mycket ovanligt bland små barn.

Källa: www.1177.se

Mycket mat missar munnen

Svensk eko-certifiering bortser från miljöproblem i Kina

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024