SHL-klubbarnas lönekostnader ökade med 102,1 miljoner kronor förra säsongen. En ökning klubbarna har råd med just nu, konstaterar en ny rapport.
– Ekonomin ser överraskande positiv ut, säger Carlos Esterling på revisionsföretaget EY.
För tionde året i rad har Ernst & Young (EY) släppt rapporten ”Hur mår svensk elithockey?”.
Ekonomiskt mår klubbarna bra jämfört med tidigare år, säger Carlos Esterling.
– Det såg inte bra ut förra året. Nu har klubbarna ökat kostnaderna totalt sett, men det är färre klubbar som går lika dåligt, säger Esterling.
Positivt trendbrott
I takt med att ligan för tredje året i rad satte publikrekord har klubbarnas ekonomi stabiliserats.
– Det är ett trendbrott på något sätt och vi hoppas att det här trendbrottet håller i sig, säger Esterling.
Den största kostnadsökningen var likt förra året lönekostnaderna, som ökade med 102,1 miljoner kronor, motsvarande sju procent.
Högst lönekostnader hade Färjestad med 136,4 miljoner kronor, men det är lägst av alla SHL-klubbar i förhållande till klubbens totala kostnader. Malmö hade även i år lägst lönekostnader med drygt 78,3 miljoner kronor.
– Det vi tidigare har varit kritiska mot är att SHL-klubbarna måste ta ansvar. Att klubbarna satsar hårt på lönekostnader får inte bli på bekostnad av att man inte klarar av ekonomin. Nu har de faktiskt blivit mycket bättre på det, säger Esterling.
– Alla klubbar mår ju inte bra, men det är stor skillnad jämfört med tidigare år, vilket är väldigt positivt och glädjande.
”Får inte lura sig själva”
Under året beslutade Svenska ishockeyförbundet att sänka kraven för beviljad elitlicens. Nu krävdes det bara att klubbarna skulle visa upp ett eget kapital på fem procent av omsättningen i stället för de tidigare tio.
Om licenskravet hade varit kvar på tio procent, skulle sex klubbar ha legat under gränsen. Nu klarar sig i stället alla klubbar.
– Det får inte bli att klubbarna lurar sig själva, utan att de fortsätter jobba med de här frågorna och långsiktigt, säger Esterling.
SHL-säsongen inleds på lördag.
