loadingMatch 1959 mellan Frölunda och Djurgården i dåvarande division I Södra på Ullevi. Matchen slutade 7–0 till gästande Djurgårdens IF. Foto: PrB/TT TT Nyhetsbyrån
Match 1959 mellan Frölunda och Djurgården i dåvarande division I Södra på Ullevi. Matchen slutade 7–0 till gästande Djurgårdens IF. Foto: PrB/TT TT Nyhetsbyrån
Sport | Ishockey

Seriesystemets upplägg och struktur genom åren

Pär Edgren
Pär Edgren

Upplägget för hur svensk hockeys högsta liga är utformad har varierat genom åren. Det som ligger till grunden för dagens SHL kallades för Elitserien och startade 1975 med tio lag.

Svensk ishockey organiserades från början genom regionala distriktsserier. Under 1920- och 30-talen spelades seriespelet lokalt och SM-guldet avgjordes i en separat cupturnering som inte var kopplad till seriesystemet. Först 1944 infördes en nationell toppnivå genom skapandet av Division I, som ersatte de tidigare spridda serierna som högsta nivå. Division I delades in i två geografiska grupper, Norra och Södra, där lagen möttes inom respektive grupp. De främsta gick vidare till SM-serien eller SM-final, medan de sämst placerade kvalade mot lag från Division II, som fungerade som andranivå och också var geografiskt uppdelad.

Under 1950- och 60-talen låg denna struktur fast. Division I Norra och Södra spelades som grundserier och SM-guldet avgjordes genom en avslutande SM-serie med de bästa lagen från båda grupperna. Under Division I fanns Division II som stabil andranivå, följt av Division III och lägre regionala serier som breddade återväxten. Nedflyttningen från Division I avgjordes genom kval mot Division II, vilket skapade en tydlig hierarki mellan nivåerna.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingMatch 1959 mellan Frölunda och Djurgården i dåvarande division I Södra på Ullevi. Matchen slutade 7–0 till gästande Djurgårdens IF. Foto: PrB/TT TT Nyhetsbyrån
Match 1959 mellan Frölunda och Djurgården i dåvarande division I Södra på Ullevi. Matchen slutade 7–0 till gästande Djurgårdens IF. Foto: PrB/TT TT Nyhetsbyrån
Sport | Ishockey

Seriesystemets upplägg och struktur genom åren

Pär Edgren
Pär Edgren

Upplägget för hur svensk hockeys högsta liga är utformad har varierat genom åren. Det som ligger till grunden för dagens SHL kallades för Elitserien och startade 1975 med tio lag.

Svensk ishockey organiserades från början genom regionala distriktsserier. Under 1920- och 30-talen spelades seriespelet lokalt och SM-guldet avgjordes i en separat cupturnering som inte var kopplad till seriesystemet. Först 1944 infördes en nationell toppnivå genom skapandet av Division I, som ersatte de tidigare spridda serierna som högsta nivå. Division I delades in i två geografiska grupper, Norra och Södra, där lagen möttes inom respektive grupp. De främsta gick vidare till SM-serien eller SM-final, medan de sämst placerade kvalade mot lag från Division II, som fungerade som andranivå och också var geografiskt uppdelad.

Under 1950- och 60-talen låg denna struktur fast. Division I Norra och Södra spelades som grundserier och SM-guldet avgjordes genom en avslutande SM-serie med de bästa lagen från båda grupperna. Under Division I fanns Division II som stabil andranivå, följt av Division III och lägre regionala serier som breddade återväxten. Nedflyttningen från Division I avgjordes genom kval mot Division II, vilket skapade en tydlig hierarki mellan nivåerna.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026