Den amerikanska senaten avgör nu ödet för en omstridd lag om väljar-ID. Bakom dagens politiska konflikt döljer sig institutionella principer som går tillbaka till antiken. För att förstå varför lagförslag fastnar i senaten måste man förstå grundlagsfädernas syn på maktbalans, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Den amerikanska senaten står återigen i centrum för politiken i USA. Nu gäller det den så kallade SAVE-lagen, som syftar till att införa krav på bevis för amerikanskt medborgarskap vid registrering till federala val, samt ID-krav vid själva röstningen. Efter att ha passerat representanthuset är det nu senaten som avgör lagens öde. När omröstningen sker är dock oklart. Jag återkommer strax till varför. Låt mig först förklara bakgrunden till det hela.
Det är sedan länge bara det republikanska partiet som vill ha ID-kontroller och bevis för medborgarskap, medan demokraterna hävdar att detta skulle minska valdeltagandet bland ”utsatta” grupper. Den amerikanska allmänheten är dock skeptisk till det senare argumentet. Enligt mätningar stöder över 80 procent av allmänheten krav på foto-ID – inklusive demokrater, svarta och latinos.











