Donald Trumps handelstullar är i strid med lagen, slår USA:s högsta domstol fast. Beslutet är ett betydande bakslag för den amerikanske presidenten – som reagerar med att införa nya globala tullar på tio procent.
– De är en skam för vårt land, säger Trump vid en presskonferens på fredagskvällen, riktat till de HD-domare som gått emot honom.
Domstolens beslut fattades med röstsiffrorna 6–3. Bakgrunden är att mer än 1 000 olika amerikanska företag drivit ärendet i domstol och begärt ersättning för de globala tullar som president Donald Trump meddelade i april förra året, detta i samband med vad Trump kallade ”Befrielsedagen”.
Han meddelar också att han kommer att införa nya globala tullar på tio procent, som enligt Trump skall läggas ovanpå de tullar som redan gäller.
Trump har återkommande sagt att han ser frågan om tullarna som en av de viktigaste i USA:s historia och att ett domslut som inte går hans väg skulle innebära en ekonomisk smäll för landet.
Från juridiskt håll har dock tullpolitiken mött motstånd, även från libertarianska och företagarvänliga organisationer som vanligtvis står på samma sida som Republikanerna. Enligt opinionsundersökningar saknar även tullarna brett stöd bland väljarna.
Utlyste ekonomiskt nödläge
Tullar ska egentligen beslutas av den amerikanska kongressen men Trump har argumenterat för att han hade makten att besluta om tullar utifrån vad han ansåg var ett ekonomiskt nödläge.
Den konservative HD-domaren Brett Kavanaugh, som tillsattes av Trump 2018, var en av tre som motsatte sig ett ogiltigförklarande.
”Tullarna som föreligger kan anses vara både rimliga eller orimliga rent politiskt. Men vad gäller lagtext, historia och prejudikat är de helt klart förenliga med lagstiftningen”, skriver han i en kommentar som finns med i beslutsdokumentet.
Kavanaugh hävdar att det domstolen i praktiken beslutat är att Trump bildligt sett fyllt i fel formulär för att genomdriva sin tullpolitik.
Andra alternativ
Från Vita huset har man sedan tidigare uppgett att man kommer att använda sig av andra verktyg om HD fattar ett för administrationen negativt beslut. Dessa verktyg är till sin natur dock i regel mer omständliga alternativt begränsade jämfört med presidentens nödbefogenheter, enligt Bloomberg.
Bland amerikanska företag som sysslar med import har det kommit krav om att få återbetalning på de tullavgifter de tvingats betala, men denna fråga har inte HD tagit ställning till. Om detta skulle bli aktuellt kan det handla om motsvarande uppemot 1,5 biljoner kronor som ska betalas tillbaka.
