Arbetslösheten blir en av valets hetaste frågor. Och nya siffror visar på att den fortsätter att öka och att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten i Europa. Men är det en rättvisande bild? Troligen inte, enligt Danske Banks chefekonom Susanne Spector.
Andelen arbetslösa ökade till 9,0 procent av arbetskraften jämfört med 8,9 procent i september och augusti, enligt säsongjusterade och trendade värden som på fredagen redovisas i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU).
Enligt Arbetsförmedlingens statistik som presenterades tidigare i veckan var 6,8 procent av den registerbaserade arbetskraften inskrivna som arbetslösa i oktober, vilket var en liten minskning jämfört med månaden innan.
Svårt att navigera
Men vilken av de två mätningarna speglar då bäst hur det egentligen ser ut med arbetslösheten i Sverige hösten 2025?
– Jag lägger större vikt i dagsläget vid Arbetsförmedlingens siffror. De visar en tydlig vändning och att arbetslösheten faller. Det är nu färre inskrivna än för ett år sedan, säger Susanne Spector som är chefekonom på Danske Bank.
Hon betonar att det är svårt att navigera arbetsmarknadsstatistiken som tas fram med olika metoder och och urval. SCB:s arbetskraftsundersökningar är volatila och har blivit klart mer volatila över tid, enligt Spector.
– Jag sätter stor tilltro till att hos Arbetsförmedlingen ser vi klart färre korttidsarbetslösa och vi ser ett betydligt mindre inflöde i arbetslöshet. Det talar för att färre förlorar jobbet och att det har blivit något lättare att hitta ett jobb.
Många faktorer
Men hur säkert är det då att Sverige, månad efter månad, är bland de tre länder i EU med högst arbetslöshet, när den statistiken baserar sig på SCB:s AKU?
– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra den slutsatsen. Dels fångar arbetslöshetsmåttet delvis olika saker i olika länder. Det beror på hur bidragssystem är utformade i vissa länder med aktiveringskrav eller inte. Det beror också på hur studiemedelssystem är utformade. Så det finns många institutionella faktorer, säger Susanne Spector.
Det är också svårt att jämföra arbetslösheten över tid eftersom det var en stor omläggning av statistiken på EU-nivå 2021 då man mjukade upp kravet för att räknas som arbetslös.
– Man hör ibland att vi är den högsta arbetslösheten på 10-20 år. Men det går egentligen inte att jämföra siffrorna innan 2021 med de siffror vi ser i dag. Tittar vi på arbetsförmedlingsstatistik så är arbetslösheten långt under nivåerna efter finanskrisen till exempel, säger hon.
