Samtal har tagit fart om ett ”europeiskt Nato” – en plan B om USA skulle lämna militäralliansen, rapporterar Wall Street Journal. Sverige uppges sitta med vid bordet.
Européer ska ta större plats i ledningsfunktionerna i Nato. Samtidigt ska USA:s vapen, underrättelser och logistik kompletteras i större utsträckning med europeiska, enligt den amerikanska tidningens källor.
Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar vad det här betyder för svensk del:
– Det innebär att Sverige är med och bygger upp starka europeiska förmågor, säger han till TT.
Nu görs den största upprustningen av europeisk försvarsförmåga sedan kalla krigets dagar, framhåller han.
– Det här görs ju väldigt explicit också för att i längden kan vi inte räkna med att USA ska stå för lejonparten av försvaret av Europa.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) bekräftar att det handlar om ett ökat europeiskt ansvarstagande.
”Justerad bördefördelning”
”Det är ett steg i arbetet med att säkerställa en justerad bördefördelning inom Nato”, skriver hon i en kommentar till TT, och tillägger att de allierade enats om fördelningen gemensamt.
Informella samtal förs och planerna har blivit mer konkreta sedan Tyskland har svängt i frågan om hur avhängiga europeiska Natoländer bör vara av USA. Den tyska regeringen sägs ha tänkt om när USA:s president Donald Trump har hotat att ta över Grönland, sluta stödja Ukraina och lämna Nato helt.
Det beskrivs som att en bredare samsyn har växt fram efter den tyska svängen, inklusive de nordiska länderna.
– Vi vidtar förebyggande åtgärder och för informella samtal med grupper av likasinnade allierade, och kommer bidra till att fylla luckor inom Nato när så krävs, säger Sveriges Tysklandsambassadör Veronika Wand-Danielsson till WSJ.
När Ulf Kristersson får frågan om vilka luckor det kan handla om pekar han på Östersjön, där svenska, finska, baltiska och polska förmågor är avgörande.
– Ska man titta på en geografisk spot då är det Östersjön.
Allmän värnplikt
Generalsekreterare Mark Rutte med flera ledare betonar öppet att det europeiska åtagandet behöver bli mycket större. Det uppges också vara tal om att fler länder behöver införa allmän värnplikt igen, vilket bland andra Finlands president Alexander Stubb lyfter fram.
Två större potentiella hinder för ett mer europeiskt Nato noteras: dels att USA har ensamrätt till posten som högsta operativa befälhavare i Europa, dels att de europeiska kärnvapenmakterna i dagsläget inte bedöms kunna upprätta ett lika omfattande ”paraply” för avskräckning.
