Total elproduktion 2024: 169,3 TWh. Sveriges elanvändning, exklusive förluster, var 125,3 TWh. Sverige mer el över året än landet använde. Elbristen när det inte blåser driver upp priser.
Vattenkraft: 64,2 TWh, motsvarande cirka 38 procent av elproduktionen. Vattenkraften var Sveriges största kraftslag räknat i producerad el.
Kärnkraft: 48,7 TWh, cirka 29 procent. Sverige har sex reaktorer i drift. Ringhals 2 stängdes den 31 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020.
Vindkraft: 40,4 TWh, cirka 24 procent. År 2015 producerade vindkraften 16,3 TWh. Produktionen har ökat med omkring 150 procent på nio år.
Solkraft: 4,1 TWh, cirka 2,4 procent av produktionen 2024. Bara under 2024 ökade produktionen med 34 procent. Vid årets slut fanns omkring 293 000 nätanslutna solcellsanläggningar med totalt 4 800 MW installerad effekt.
Övrig värmekraft: 11,8 TWh, omkring 7 procent av produktionen.
Vindkraften har vuxit snabbt: Produktionen steg från 19,8 TWh 2019, året då Ringhals 2 stängdes, till 40,4 TWh 2024. Det innebär mer än en fördubbling på fem år.
Elpriset efter Ringhalsstängningarna: Spotpriset varierar kraftigt mellan år och mellan Sveriges fyra elområden. I SE3 låg årsmedelpriset omkring 40,6 öre/kWh 2019. Det föll till 22,1 öre 2020, steg till 67 öre 2021 och nådde omkring 138 öre 2022 under den europeiska energikrisen. Därefter sjönk det till cirka 59 öre 2023 och 41 öre 2024. I SE4 har priserna generellt varit högre.
Prisutvecklingen är därför inte entydig: Elpriset steg kraftigt efter 2020 och nådde rekordnivåer 2022, men har därefter fallit tillbaka. Prisförändringen kan inte tillskrivas enbart kärnkraftsnedläggningarna. Elpriset påverkas bland annat av väder, bränsle- och gaspriser, överföringskapacitet, tillgänglig produktion och priserna på den europeiska elmarknaden.
