USA:s president Donald Trump hävdar att attackerna i Iran var ”en fantastisk militär framgång”. Men än finns få exakta uppgifter om hur stora skadorna på landets kärnanläggningar är.

– Jag skulle tro att de är ganska illa åtgångna eftersom det handlar om känsliga precisionsinstrument, säger Fredrik Nielsen, forskare på FOI.

De amerikanska bombplanen slog till mot tre av Irans viktigaste kärnanläggningar: anrikningsanläggningarna Fordo och Natanz samt det kärntekniska centret Isfahan. Målet var att förstöra landets anrikningskapacitet och sätta stopp för möjligheten att tillverka kärnvapen. Enligt försvarsminister Pete Hegseth lyckades man med just detta.

– Irans kärnvapenambitioner har utplånats, säger han på en presskonferens under söndagen.

Med den information som finns tillgänglig just nu är det svårt att veta om skadorna enbart innebär att anläggningarna har tagits ur drift eller om de är helt tillintetgjorda.

– Men jag misstänker att amerikanska bedömare inte hade gjort de här anfallen, om de inte hade bedömt att de klarar av att slå ut dem, säger Fredrik Nielsen, som forskar om kärnvapen på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Kan ha flyttats

Enligt bland andra FN:s atomenergiorgan IAEA har man inte uppmätt någon ökning av strålningsnivåerna vid anläggningarna. Det förvånar inte Nielsen.

– Uran avger inte så mycket strålning och dessutom är det nog väldigt lite uran som har läckt ut. Det som eventuellt har läckt ut kommer inte spridas långt, säger han.

Dessutom förekommer spekulationer om att det anrikade materialet har flyttats och inte finns kvar i anläggningarna. Iran bedöms ha drygt 400 kilo av det högst anrikade uranet.

– Det är väl det första man skulle göra egentligen, att flytta det till någon säker plats. Det är ingen stor grej. Det är inte så skrymmande att flytta på det, säger Fredrik Nielsen.

Ökat viljan till kärnvapen?

Frågan är om de amerikanska attackerna får någon påverkan på Irans vilja att ta fram kärnvapen.

– Om man bara tittar på materialdelen, så är de så pass nära att de hade kunnat anrika det här till vapenkvalitet för länge sedan, men de har inte gjort det, säger Nielsen.

Så om orsaken till att man inte redan har kärnvapen är att man inte velat eller vågat ta klivet, tror Nielsen att det finns en risk att viljan ökat nu.

– Det finns inte någon direkt anledning att hålla tillbaka längre, det kan absolut ha haft den effekten, säger han.