loadingViljan att donera organ i Sverige ökade efter att kronprinsessan Mette-Marit blivit svårt sjuk och satt på väntelistan för lungtransplantation. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Viljan att donera organ i Sverige ökade efter att kronprinsessan Mette-Marit blivit svårt sjuk och satt på väntelistan för lungtransplantation. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Inrikes

Efter Mette-Marits sjukdom: Donationsviljan ökar i Sverige

Ruben Grive/TT

På bara några dagar ökade viljan att donera organ i Sverige märkbart. Det beror sannolikt på beskedet om att Norges lungsjuka kronprinsessa Mette-Marit just nu väntar på transplantation, enligt Camilla Olofsson på Socialstyrelsen.

– Det är stora frågor just liv och död, så det väcker många känslor när man börjar prata om detta.

Antalet anmälningar till donationsregistret i Norge exploderade i helgen efter beskedet om att Mette-Marit står på väntelista för den lungtransplantation hon behöver för att överleva sin lungfibros.

I maj anmälde sig i snitt 70 personer om dagen till det norska donationsregistret, men i torsdags fylldes 312 donationskort i och på fredagen hela 2 178.

En liknande utveckling syns även i Sverige där 162 anmälningar inkom till donationsregistret i fredags. Denna siffra kom sedan att stiga till 225 anmälningar på lördagen och 308 stycken i söndags, vilket kan jämföras med 94 anmälningar om dagen i snitt i maj.

Utredaren: Liknande effekter har skett förut

Camilla Olofsson är utredare vid Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen. Hon säger att de sett liknande tendenser tidigare när medier uppmärksammar en händelse, och hon tror att fallet med Mette-Marit är just ett sådant exempel.

– Om det exempelvis varit ett inslag i ”Fråga doktorn” om donation och transplantation, då kan man se att det blivit en effekt.

Olofsson säger att de som anmält sig nu kanske inte tidigare funderat över att man själv eller någon i ens närhet kan bli sjuk och vara i behov av ett organ.

– Det är stora frågor just liv och död, så det väcker många känslor när man börjar prata om detta.

– Det kan vara det som påverkar, att man blir uppmärksam på behovet och då går in och anmäler sig, för att man inte har tänkt på det förut, säger hon.

Efter att anmälningarna stigit i någon dag eller liknande brukar antalet sedan gå tillbaka och stabilisera sig, tillägger Olofsson.

Närmare 800 väntar på nytt organ

Enligt de senaste siffrorna från Socialstyrelsen var det den 1 april 785 personer som väntade på en organtransplantation. Av dessa väntade 18 på nya lungor.

Omkring 1,9 miljoner svenskar finns i donationsregistret, cirka 20 procent av befolkningen. Samtidigt uppskattas donationsviljan i landet ligga på ungefär 80 procent.

Olofsson betonar att Nationellt donationscentrum gärna sett att anmälningarna ökade för att fler liv ska kunna räddas.

– Det är bra när personer reagerar och går in och anmäler sig. Vi önskar att fler gjorde det.

Lungfibros

Vid lungfibros bildas ärrvävnad i lungorna. Det gör det svårare att andas.

Lungfibros kan ha olika orsaker men det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

Sjukdomen kan ha flera orsaker, bland annat att under längre tid ha inandats skadliga ämnen som asbest eller damm från sten eller kol.

Reumatiska sjukdomar, som sklerodermi och ledgångsreumatism, kan också sätta sig i lungorna.

Det är olika hur mycket besvär man har och hur snabbt sjukdomen utvecklas.

Det finns inte någon botande behandling för lungfibros. Behandlingen består av rehabiliteringsprogram och bromsmediciner.

Förr eller senare får nästan alla lungfibrospatienter syrgasbehandling med hjälp av en liten grimma i näsan, först vid ansträngning, senare även vid vila.

Lungtransplantation kan bli aktuellt för patienter med snabbt fortskridande lungfibros. Patienten ska i övrigt vara vid god hälsa.

Källa: 1177, Hjärt-lungfonden

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingViljan att donera organ i Sverige ökade efter att kronprinsessan Mette-Marit blivit svårt sjuk och satt på väntelistan för lungtransplantation. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Viljan att donera organ i Sverige ökade efter att kronprinsessan Mette-Marit blivit svårt sjuk och satt på väntelistan för lungtransplantation. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Inrikes

Efter Mette-Marits sjukdom: Donationsviljan ökar i Sverige

Ruben Grive/TT

På bara några dagar ökade viljan att donera organ i Sverige märkbart. Det beror sannolikt på beskedet om att Norges lungsjuka kronprinsessa Mette-Marit just nu väntar på transplantation, enligt Camilla Olofsson på Socialstyrelsen.

– Det är stora frågor just liv och död, så det väcker många känslor när man börjar prata om detta.

Antalet anmälningar till donationsregistret i Norge exploderade i helgen efter beskedet om att Mette-Marit står på väntelista för den lungtransplantation hon behöver för att överleva sin lungfibros.

I maj anmälde sig i snitt 70 personer om dagen till det norska donationsregistret, men i torsdags fylldes 312 donationskort i och på fredagen hela 2 178.

En liknande utveckling syns även i Sverige där 162 anmälningar inkom till donationsregistret i fredags. Denna siffra kom sedan att stiga till 225 anmälningar på lördagen och 308 stycken i söndags, vilket kan jämföras med 94 anmälningar om dagen i snitt i maj.

Utredaren: Liknande effekter har skett förut

Camilla Olofsson är utredare vid Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen. Hon säger att de sett liknande tendenser tidigare när medier uppmärksammar en händelse, och hon tror att fallet med Mette-Marit är just ett sådant exempel.

– Om det exempelvis varit ett inslag i ”Fråga doktorn” om donation och transplantation, då kan man se att det blivit en effekt.

Olofsson säger att de som anmält sig nu kanske inte tidigare funderat över att man själv eller någon i ens närhet kan bli sjuk och vara i behov av ett organ.

– Det är stora frågor just liv och död, så det väcker många känslor när man börjar prata om detta.

– Det kan vara det som påverkar, att man blir uppmärksam på behovet och då går in och anmäler sig, för att man inte har tänkt på det förut, säger hon.

Efter att anmälningarna stigit i någon dag eller liknande brukar antalet sedan gå tillbaka och stabilisera sig, tillägger Olofsson.

Närmare 800 väntar på nytt organ

Enligt de senaste siffrorna från Socialstyrelsen var det den 1 april 785 personer som väntade på en organtransplantation. Av dessa väntade 18 på nya lungor.

Omkring 1,9 miljoner svenskar finns i donationsregistret, cirka 20 procent av befolkningen. Samtidigt uppskattas donationsviljan i landet ligga på ungefär 80 procent.

Olofsson betonar att Nationellt donationscentrum gärna sett att anmälningarna ökade för att fler liv ska kunna räddas.

– Det är bra när personer reagerar och går in och anmäler sig. Vi önskar att fler gjorde det.

Lungfibros

Vid lungfibros bildas ärrvävnad i lungorna. Det gör det svårare att andas.

Lungfibros kan ha olika orsaker men det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

Sjukdomen kan ha flera orsaker, bland annat att under längre tid ha inandats skadliga ämnen som asbest eller damm från sten eller kol.

Reumatiska sjukdomar, som sklerodermi och ledgångsreumatism, kan också sätta sig i lungorna.

Det är olika hur mycket besvär man har och hur snabbt sjukdomen utvecklas.

Det finns inte någon botande behandling för lungfibros. Behandlingen består av rehabiliteringsprogram och bromsmediciner.

Förr eller senare får nästan alla lungfibrospatienter syrgasbehandling med hjälp av en liten grimma i näsan, först vid ansträngning, senare även vid vila.

Lungtransplantation kan bli aktuellt för patienter med snabbt fortskridande lungfibros. Patienten ska i övrigt vara vid god hälsa.

Källa: 1177, Hjärt-lungfonden

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026