Kultur | Musik

Så lever vaggvisan vidare

Eva Sagerfors
Eva Sagerfors
loadingElsa Beskows (1874–1953) illustration av Zacharias Topelius (1818–1898) ”Sov du lilla videung”, än i dag en av våra mest populära vaggvisor. Foto: Public domain
Elsa Beskows (1874–1953) illustration av Zacharias Topelius (1818–1898) ”Sov du lilla videung”, än i dag en av våra mest populära vaggvisor. Foto: Public domain

Vaggvisan är en av våra äldsta visgenrer – och samtidigt en av de mest levande. I en ny bok skildrar forskaren Christina Mattsson vaggvisans historia, variation och plats i en tid där sången allt oftare ersätts av inspelad musik.

Noterna är det som först fångar min uppmärksamhet när jag slår upp Christina Mattssons bok om vaggvisan i Sverige. Raderna böljar lekfullt, samtidigt som noterna är läsbara. Via QR-koder kan man också höra de två melodierna spelas på piano – mjukt, vackert och mycket riktigt lugnande.

Samtidigt som boken ger oss vaggvisans historia visar dessa noter att boken också är tänkt att användas i dag.

Vaggvisor

Folkvisan: Upphovsmannen är okänd för forskningen och för den som sjunger den.

Litterära vaggvisor: Upphovsmannen är känd av forskningen och texten har nästan alltid en egen melodi, som är komponerad just för den visan.

Vanligaste melodierna:

Fiskeskärsmelodin, som fått namn av ”Ro ro till fiskeskär”, kan vara över tusen år gammal och har funnits i Sverige i över 600 år.

La folia-melodin är liksom Fiskeskärsmelodin invandrad och har spelats i Sverige i flera hundra år i olika musikaliska sammanhang.

Eva Sagerfors
Eva Sagerfors
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Kultur | Musik

Så lever vaggvisan vidare

Eva Sagerfors
Eva Sagerfors
loadingElsa Beskows (1874–1953) illustration av Zacharias Topelius (1818–1898) ”Sov du lilla videung”, än i dag en av våra mest populära vaggvisor. Foto: Public domain
Elsa Beskows (1874–1953) illustration av Zacharias Topelius (1818–1898) ”Sov du lilla videung”, än i dag en av våra mest populära vaggvisor. Foto: Public domain

Vaggvisan är en av våra äldsta visgenrer – och samtidigt en av de mest levande. I en ny bok skildrar forskaren Christina Mattsson vaggvisans historia, variation och plats i en tid där sången allt oftare ersätts av inspelad musik.

Noterna är det som först fångar min uppmärksamhet när jag slår upp Christina Mattssons bok om vaggvisan i Sverige. Raderna böljar lekfullt, samtidigt som noterna är läsbara. Via QR-koder kan man också höra de två melodierna spelas på piano – mjukt, vackert och mycket riktigt lugnande.

Samtidigt som boken ger oss vaggvisans historia visar dessa noter att boken också är tänkt att användas i dag.

Vaggvisor

Folkvisan: Upphovsmannen är okänd för forskningen och för den som sjunger den.

Litterära vaggvisor: Upphovsmannen är känd av forskningen och texten har nästan alltid en egen melodi, som är komponerad just för den visan.

Vanligaste melodierna:

Fiskeskärsmelodin, som fått namn av ”Ro ro till fiskeskär”, kan vara över tusen år gammal och har funnits i Sverige i över 600 år.

La folia-melodin är liksom Fiskeskärsmelodin invandrad och har spelats i Sverige i flera hundra år i olika musikaliska sammanhang.

Eva Sagerfors
Eva Sagerfors
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026